Men jag är glad över att hon tvingade Fredric att köra oss.
För det blev en mysig roadtrip med massa kärlekslåtar.
Sen blev det kiss och minnen från den fruktansvärda mellanlandningen i Berlin.
Efter det ett hejdå med massa kramar och pussar, ansikten tryckta mot rutorna, lite fuck you, men mest fina slängkyssar.
Det är fan inte lätt att åka iväg och uppfylla sina drömmar när man har underbart folk hemma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar