Jag har världens längsta flätor

Jag har suttit i ungefär fem timmar och pratat, böjt huvudet upp och ner, druckit té.
Resultatet blev en helt ny människa.
Tydligen ser jag ut som en porrstjärna.
Josie Blondie är mitt nya namn.

Jag har världens finaste vän i Malin.
Jag sa det till henne idag; Jag kan inte se någon annan göra detsamma för mig som hon har gjort dom senaste dagarna.
Att först se när jag behöver hjälp.
Sen ta tag i det, fixa det, och som pricken över i:et, sitta med mig under hela tiden, OCH komma med uppmuntrande ord och beröm.
Jag kan inte beskriva med ord.
Men jag tror att idag var andra gången jag verkligen kände att jag har en vän, på riktigt.
Nu har jag två vänner som förstår det där med att ge och ta.
Jag visste det om Malin innan, men jag kände det verkligen igår/idag.
Förstår ni skillnaden?
Hon lyssnade när jag grät igår. Hon tog det på allvar.
Nu ligger jag här i min säng med porrstjärnehår och mår bra igen.

Hon är min Pippi

Jag vaknade. Ville lägga mig ner och sova ett liv, tack.
Jag körde. Ville köra ner i diket och stanna där ett liv, tack.
Åkte till Center Syd.
Fick en verklighetschock när jag såg mig själv i spegeln.
Började gråta.
Ville lägga krokben på mig själv.
Fick världens bästa sms från världens bästa vän.
Tack vare henne kommer jag inte behöva gråta mer.

Fan, inget vettigt

Jag tänkte bara smita in och ge er en skön snabbis.
Livet leker. Allt är på topp.
Eller inte.
Men ni kan det här nu, tror jag.

Jag har en resa till Danmark och Tyskland att se fram emot nu i alla fall (behöver ni sprit så säg till!).
Det, och nyår.
Inte för att jag vill fira nånting.
Men jag vill träffa mina favoriter.
Och...
Det kan bli så att 9 av 10 favvisar kommer samlas under samma tak på torsdag.

Nu ska jag iväg och få snabbisar på riktigt.
Ha ha ha.
Eller inte, igen.

God fortsättning, säger jag.

Gogodod Jojulol

Jag har ont i ryggen efter att ha jobbat och slagit in julklappar till nu ("ettponatten").
Men jag älskar det. Inte mitt jobb. Men att slå in julklappar.
Jag sökte faktiskt jobb som "presentinslagare" en gång för länge, längesedan.
Tror dock inte att det blev någonting av den affären.

Det var inte det jag skulle säga, som vanligt.
Jag ville bara önska mina älsklingar en GOD JUL.
Jag älskar er. Att få ha er i mitt liv är värt mer än alla materiella saker i hela världen.

Nu ska jag somna bredvid lillasyster, och vakna upp till min favoritdag.

Jag är våt

Jag har fått blåsor på fötterna efter att ha gått runt med en plaskdamm i skorna hela dagen.
Fattar ni att jag har haft "russin-fötter" i stort sett sen igår (med undantag från inatt)?
Men det var det värt.
Igår var det värt det för att i slutändan fick jag några mysiga timmar med Ricky, Malin och Teddy.
Glögg och underbara människor är underskattat!
Idag var det värt det för att jag fick världens bästa underhållning i form av Ac, Sabina, Johan (och en fin ungefärlig timme med Péter också såklart).

Jag har inte mer att säga.
Jag får snart sällskap. Något som jag verkligen behöver.
Och jag har planer som ska smidas.
Som vanligt efter att jag har träffat Ac så är jag jättepeppad på att ta tag i mitt liv.
Den tjejen borde ni lära känna, ni som kan. Hon har en fruktansvärt grym och beundransvärd syn på livet, som smittar av sig otroligt mycket.
Med henne känner man att allt är möjligt, att man är kung över sitt eget liv.
Och fan vad bra det här ska bli!

Vem ska jag tacka?

Jag skulle somna om, men så blev jag störd om och om igen.
Är lika med att jag ger upp.
Jag tänkte att den här dagen skulle bli en depp-dag. MEN!
Jag kom på att jag fick en present igår.
Någon ville överraska mig med det godaste chokladet jag någonsin har ätit!
Och känner någon sig fint skyldig till detta så hör av dig.
Du gjorde i alla fall min morgon, och gav mig en sjukt bra start på dagen.

Visste du att...

• ... kylan inte är så fruktansvärd när du har någon som värmer dina händer?

• ... kaoset i snötrafiken inte är mycket att klaga över när du inser att ni får extra tid med varandra?

• ... det är något speciellt som ligger i luften när man sitter tillsammans och ser snön falla?

• ... det är sjukt "mysigt" att bli kysst så otroligt att du glömmer kylan, tills ni släpper taget och du börjar snörvla ordentligt med näsan?

• ... det bästa jag vet är när någon tar bort mitt hår från ansiktet och smeker mina kinder, samtidigt som jag får djupa blickar som kan få mig att drunkna?

• ... något av alla obeskrivliga saker är när någon visar att någon kommer sakna dig så mycket att någon tar ett passionerat tag om din nacke och ger dig världens bästa kyss när ni säger hejdå?

Ja, jag är på f*ttigt humör

Jag hatar, HATAR, när folk kör med världens sämsta bortförklaringar.
Jag hatar att man inte kan göra sig det där lilla arbetet att verkligen tänka efter om man egentligen har en vettig anledning.
Istället gör man valet att komma med skit.
Jag fick den värsta precis. "Det är snö ute".
Det är sådana människor som ändå bara kan sitta inne.
Det är ändå inte den typen av människor som jag vill ha kul med.

Och ni ska veta en sak, mina älsklingar...
Jag vet alltid när ni ljuger/hittar på.
Till 99% av gångerna så ser jag igenom er. Jag lovar er.
(Ni skulle bli överraskade om ni visste hur många av era nära som faktiskt hittar på små lögner för er.)
Och då tar vi en sak till när vi ändå är igång.
Hädanefter vill jag ha ett: "Nej Josephine" med sanning i.
För jag börjar bli riktigt jävla astrött på stilen många av mina vänner kör med.

Jag skriver det här för att det inte ska slå in (så vidskeplig är jag)

Jag drömde att min lillasyster blev jagad av ett gäng.
Det var fruktansvärt.
Jag offrade mig själv och agerade skydd.
Jag var kaxig när jag bad dom att lämna henne ifred.
Jag slog dom efter minnena av det gröna bältet i Taekwon-Do.
Jag sprang för mitt liv, med lillasyster framför mig.
Tillslut lyckades vi lura bort dom någonstans, och satte oss på tåget hem.
Där rabblade jag upp en lång predikan om att hon inte skulle skriva var hon befann sig i sina facebook-statusar.
Jag var arg, men bara för att jag var så jävla rädd och orolig.
Hemma trodde jag att jag hade fört henne i säkerhet. Tills...
Det ringer på dörren.
Vi utbyter blickar som hade kunnat ge en gammal gubbe hjärtinfarkt.

Jag slår upp ögonen, och inser att det var det verkliga livet som ringde på.
Tror ni för fem öre att jag gick ner och öppnade dörren? Aldrig.
Jag skulle gärna vilja veta hur fort mitt hjärta pumpade precis.
För nämnde jag att jag dessutom är helt ensam hemma, och att dörren var olåst?
Fy i helvete säger jag. Och så ska jag försöka somna om.

Hej, och hejdå

Jag tog igen alla missade blogginlägg och hamnade av en slump på min egen blogg.
Hur sjukt?
I vilket fall som helst så såg jag att jag har varit bad bad på att uppdatera den här skiten.
Orsaker?

• Julklapps-shopping

• Det pirrar lite igen
  

• Back to work

Ja, där har ni tre bra orsaker.
Ikväll är jag trött och ensam. Och gud vad jag känner mig ensam.
Det är nu jag märker att det inte alls var så bra som jag trodde. Jag har bara inte tänkt på det.
Eller så har jag helt enkelt varit upptagen med att trivas på grund av någon annan.
Någon annan som håller mina tankar borta på skit, piss och mög.
Men när någon annan inte är här, så hoppar allt upp och biter mig hårt igen. Typ.

Nej, fan. Ska vi somna istället, och låta denna fruktansvärda dagen övergå till historia?
Let's! Nighty night.

We used to be R(omeo) and J(uliet)

(Han visade mig ännu en låt om oss)

You can fall for chains of silver, you can fall for chains of gold
You can fall for pretty strangers and the promises they hold 
You promised me everything, you promised me thick and thin, yeah
Now you just say, "Oh Romeo, yeah, you know I used to have a scene with him"

Juliet, when we made love you used to cry
I said "I love you like the stars above, I'll love you till I die"
And there's a place for us, you know the movie song
When you gonna realize, it was just that the time was wrong, Juliet?

I can't do the talks, like they talk on the TV
And I can't do a love song, like the way it's meant to be
I can't do everything, but I'll do anything for you
I can't do anything 'cept be in love with you

And all I do is miss you and the way we used to be
And all I do is keep the beat, 'n the band company
And all I do is kiss you, through the bars of a rhyme
Juliet, I'd do the stars with you, anytime

We can still touch the sky

Heeeeyyaa.
Jag vet att jag gjorde reklam för en låt på Rihannas nya album.
Men screw that! Ni ska lyssna på Chris Brown istället.
Crawl, So cold... Det är guld.
Och basattnivet, jag är i "Team Chris".
Fine, han har smällt sin tjej, men Rihanna har varit på både Justin Timberlake och Pharrell.
Alltså förstår ni..? Jag tar inte det, så enkelt är det.
Jag älskade henne när hon sjöng Pon de replay.
Men jag tycker att hon har fått lite väl mycket hybris nu.

Nej, jag vet. Det går inte bra just nu. Hah.
Dags att göra sig snygg. Kvällen är ung...

Är det rätt så är det lätt, är det lätt så är det rätt

Min favorit-bloggare genom tiderna, BB, briljerade ännu en gång med ett inlägg (ja, jag är seriös, jag tycker om henne jättesuperdupermycket).
Hon skriver om hur bra det är att sakna varandra. Och vet ni vad?
Är det något jag har lärt mig det här året så är det att sakna.
Jag har saknat den ena när jag varit med den andra, och tvärtom.
Men allra mest har jag saknat på avstånd, precis som Blondis skriver.
Och trots att det har varit en jävla plåga, så är det en erfarenhet som jag aldrig vill vara utan.
Därför pushar jag så mycket på vänner som vågar resa bort trots pojkvän, systrar som planerar år utomlands trots hus och förlovning.
Jag gör det för att jag faktiskt vill se dom tillsammans med sina lovers föralltid. Och här har ni min förklaring till varför:

• Om man inte klarar av att låta varandra andas, att låta varandra sprida sina vingar och förverkliga sina drömmar, då kan man inte vara rätt för varandra.

• Man ska aldrig stå i vägen för någon annans lycka och rätten att leva sitt liv.

• Klarar man inte av att vara utan varandra, då klarar man inte av att vara med varandra i slutändan heller. För då är förhållandet så pass ur balans att något annat kommer att blåsa omkull det.

• Man ska aldrig vara ett hinder för någon annan, man ska istället vara den som hjälper någon annan att komma förbi alla andra hinder som dyker upp. Man ska vara där och stötta. (Att stötta någon annans dröm är riktig kärlek för mig.)
  När jag hör vänner som tar tag i sitt liv, med en stöttande andra hälft bakom sig, så blir jag lycklig. Då bara vet jag att det är något otroligt starkt dom har att göra med.
  För klarar man kärlek på avstånd, då klarar man nog allt.
  

Därför står jag upp för blondinen;
Våga sakna varandra!
Det var allt förhållande-snack ni får av mig idag.
Nu ska den här hjärnan sova.

(Och rubriken... hon har rätt igen, och där fick jag så att jag teg, kan man kanske säga.)

Bara en uppdatering

Jag ligger i en soffa i Malmö och väntar på sällskap.
Ikväll blir det så lugnt. Stuvade makaroner och nya Mario på Wii.

Rihanna - Fire Bomb spelas sönder i mitt huvud just nu.
Den är utan tvekan något av det bästa hon har gjort.
Har några "vill bara ligga inne och gråta hela dagarna"-dagar förstår ni.
Men jag håller mig. Jag är så jäkla duktig. Fan vad fattigt det här blev.
Vilken tur att han kom nu...

Say hey to Josephine anno 2007

Malin, nu är du inte ensam längre.
Tydligen behövde jag också klippa av mig halva håret.
Inte för att det var mycket att klippa av. Och inte för att jag blev särskilt förvånad över att min frillör ville klippa av det.

(Och återigen fick jag komplimangen att jag är skrämmande lik Ashlee Simpson.
"Alltså riiiiiktigt lik. Särskilt när du kollar upp sådär. Alltså shit, hämta en skvallertidning!!"
Så därför bestämdes det att nästa gång blir jag redhead.
På fullaste allvar då.

)

Rebecca och Sabina

Jag har mina två systrar.
Och vet ni vad?
Dom är så unika att jag inte kan förstå det själv.
Det och att den ena drar iväg mig till frisören, och den andra köper "vilken glass jag vill ha" åt mig.
Det är fint det.

Jag ska:

• Aldrig tappa mig själv för en kille
• Aldrig äventyra kontakten med folk som jag behöver i mitt liv
• Aldrig sluta berömma när folk "bara ska ha det liksom"
• Aldrig sluta uppskatta min familj och mina vänner
• Aldrig börja ta för givet att mina vänner ska finnas där, jag ska förtjäna att dom gör det
• Aldrig sluta vara lojal, utan det är jag ingenting (känns det som)
• Aldrig tappa balansen mellan pojkvän, vänner och familj.
  Jag ska försöka att aldrig rangordna (och absolut aldrig göra det medvetet), för jag behöver allihop för att må bra.
• Aldrig nöja mig med att livet inte blev som det skulle, det ska bli precis som jag vill
• Aldrig sluta drömma
• Aldrig ge upp mina drömmar för någon annan människas skull
• Aldrig sluta ha kul!!
  
• Aldrig glömma dom som har funnits där för mig under den jobbigaste delen av mitt liv (som jag själv har "orsakat").
  Ni vet vilka ni är, och er ska jag älska förevigt.
  

Äntligen hemma

Hemma efter en heldag på stan.
Har fixat saker, pratat i telefon som en galning, och så har jag träffat fina fina Jessica.
Och återigen säger jag hejdå till en person med känslan av att vara lyckligt lottad av att ha henne i mitt liv. Hon är min att ringa, smsa, träffa och hitta på galna saker med. Det är inte alla som har den turen. Suckers! Haha.
Idag tog vi en tur på stan i alla fall. Det var så härligt att komma ut och röra på sig lite, och i mina gamla älsklings-hood dessutom.
Gågatan i Malmö brukade vara min varje dag för några år sedan.

Ikväll tänder jag 3 ljus för Cancern.
Och äter upp resten av mitt choklad.