Knäckebröd med majonnäs (Killbästis lärde mig det när vi bodde tillsammans och hade slut på smör).
Nu checkar vi in på hotell i storstaden. C ya.
28.2.10
Det godaste just nu
Knäckebröd med majonnäs (Killbästis lärde mig det när vi bodde tillsammans och hade slut på smör).
Nu checkar vi in på hotell i storstaden. C ya.
26.2.10
Laughing out loud
Ricky berättade precis hur man ser på mig att jag skrattar ärligt, från hjärtat. "Du rynkar näsan och skrynklar ihop hela ansiktet." Typ.
Jag blev lurad
Imorse vaknade jag som sagt (skrivit) av vackert väder.
Bikinin togs på, och jag gjorde misstaget att sätta mig vid datorn. Jag stängde av lite senare än jag trodde och det hade hunnit bli molnigt. Men är det något man har lärt sig av att bo på "Costa Blanca" så är det att solen lyser alltid någonstans (sjukt positivt va?). Jag och herr kompis satte oss alltså i bilen för att ta upp en jakt på solen.
Efter en stund fick vi göra något vi nästan aldrig gör - ge upp.
Vi körde hem igen och letade upp första bästa shoppingstad istället. Det hade kunnat vara min drömstad, om solen hade visat sig. 300.000 palmer och bra shopping. Här finns så mycket roligare saker än i tråk-Sverige att jag ångrar att jag har lagt en enda hundralapp på något där. Och här är så billigt. Vet ni att spriten är billigare än i Tyskland? Jojo. Men bortsett från massa alkohol så ska ni veta att jag har gjort mitt livs alla möjliga klipp här!
En dag ska ni få se. Tills dess kan ni kika in på facebook där bilder från världens bästa dagar ligger uppe.
Och ursäkta mig, men gud vad detta låter som ett Blondinbella-inlägg eller något. Reklam för mig själv och massa skryt. Men jag gillar henne ändå - och mig själv.
Bikinin togs på, och jag gjorde misstaget att sätta mig vid datorn. Jag stängde av lite senare än jag trodde och det hade hunnit bli molnigt. Men är det något man har lärt sig av att bo på "Costa Blanca" så är det att solen lyser alltid någonstans (sjukt positivt va?). Jag och herr kompis satte oss alltså i bilen för att ta upp en jakt på solen.
Efter en stund fick vi göra något vi nästan aldrig gör - ge upp.
Vi körde hem igen och letade upp första bästa shoppingstad istället. Det hade kunnat vara min drömstad, om solen hade visat sig. 300.000 palmer och bra shopping. Här finns så mycket roligare saker än i tråk-Sverige att jag ångrar att jag har lagt en enda hundralapp på något där. Och här är så billigt. Vet ni att spriten är billigare än i Tyskland? Jojo. Men bortsett från massa alkohol så ska ni veta att jag har gjort mitt livs alla möjliga klipp här!
En dag ska ni få se. Tills dess kan ni kika in på facebook där bilder från världens bästa dagar ligger uppe.
Och ursäkta mig, men gud vad detta låter som ett Blondinbella-inlägg eller något. Reklam för mig själv och massa skryt. Men jag gillar henne ändå - och mig själv.
Är trött för resten av dagen
Ett stort tecken på att jag har sämre dagar är min sömn.
Inatt har jag vaknat 120 gånger. 9.30 gav jag upp och gick ut till soffan. Tänkte försöka somna om här, men vad händer? Solen skiner rakt in i ögonen. Det går inte att somna om då.
Någon sa till mig att det tar runt ett halvår att få sömnrutinerna helt återställda. Eftersom jag har börjat sova ordentligt här (bortsett från inatt), så säger jag: FEM MÅNADER TO GO.
Inatt har jag vaknat 120 gånger. 9.30 gav jag upp och gick ut till soffan. Tänkte försöka somna om här, men vad händer? Solen skiner rakt in i ögonen. Det går inte att somna om då.
Någon sa till mig att det tar runt ett halvår att få sömnrutinerna helt återställda. Eftersom jag har börjat sova ordentligt här (bortsett från inatt), så säger jag: FEM MÅNADER TO GO.
25.2.10
En dag utan solsken
Det finns så mycket jag vill säga, men det är något som stoppar mig. Det känns som att någon håller för min mun och vägrar låta mig prata. Jag vill, men jag kan inte.
Jag har haft en relativt ensam dag idag. Jag har inte tagit ett fotsteg utanför dörren. Jag behövde nog det här. Ni anar inte hur mycket jag har legat i min säng och tänkt.
Nu ska ni få veta tre saker:
1. Jag har insett att det nog inte är någon som vill "fucka upp mitt liv". Det är nog bara någon som är rädd för att jag ska ta livet för givet, och helt enkelt är där för att dra ner mig på jorden igen. Hur förbannat ont det än kan göra att få den där smällen rakt in i verkligheten, så får jag ta det för vad det är. Jag behöver nog den där påminnelsen trots allt. Hur ska jag annars kunna skilja på allt det bra som händer jämfört med det dåliga?
2. Efter alla tankar jag har haft idag så börjar jag nästan bli rädd för hur stark jag kan komma att bli. Vissa människor kan bara se konkurrenter i andra. Det är ni som ska akta er för mig. Ni ska vara jävligt beredda på allt jag kan göra så fort jag har återhämtat mig. Ni kommer att önska att jag aldrig tog mig ur det där hålet igen.
3. För varje steg jag tar, märker jag hur fina syskon och vänner jag har. Jag går aldrig ensam. Med det sättet att tänka kan jag äga världen i mina egna ögon.
Jag älskar er.
Ni gör mig till den jag förhoppningsvis snart kommer att vara.
Jag har haft en relativt ensam dag idag. Jag har inte tagit ett fotsteg utanför dörren. Jag behövde nog det här. Ni anar inte hur mycket jag har legat i min säng och tänkt.
Nu ska ni få veta tre saker:
1. Jag har insett att det nog inte är någon som vill "fucka upp mitt liv". Det är nog bara någon som är rädd för att jag ska ta livet för givet, och helt enkelt är där för att dra ner mig på jorden igen. Hur förbannat ont det än kan göra att få den där smällen rakt in i verkligheten, så får jag ta det för vad det är. Jag behöver nog den där påminnelsen trots allt. Hur ska jag annars kunna skilja på allt det bra som händer jämfört med det dåliga?
2. Efter alla tankar jag har haft idag så börjar jag nästan bli rädd för hur stark jag kan komma att bli. Vissa människor kan bara se konkurrenter i andra. Det är ni som ska akta er för mig. Ni ska vara jävligt beredda på allt jag kan göra så fort jag har återhämtat mig. Ni kommer att önska att jag aldrig tog mig ur det där hålet igen.
3. För varje steg jag tar, märker jag hur fina syskon och vänner jag har. Jag går aldrig ensam. Med det sättet att tänka kan jag äga världen i mina egna ögon.
Jag älskar er.
Ni gör mig till den jag förhoppningsvis snart kommer att vara.
24.2.10
Jag bara ler
Jag vill bara er en sak till (här får du Rebecca för att du klagar över att jag aldrig bloggar).
Idag fick jag ännu ett tecken på att jag klättrar uppåt.
När mina solbrillor försvann rasade min värld lite. Ni förstår, dom där var det första jag köpte här. Det är dom jag hade förknippat med allt som har hänt under den här resan. Jag kände bara att någon visste om det, och ville göra mig illa genom att ta det ifrån mig; precis som det alltid har varit i mitt liv.
När jag sa det till Ricky fick jag det här som svar:
"Det är kanske någon som vill fucka upp ditt liv, men då ska vi ha jävligt kul på vägen."
Idag fick jag ännu ett tecken på att jag klättrar uppåt.
När mina solbrillor försvann rasade min värld lite. Ni förstår, dom där var det första jag köpte här. Det är dom jag hade förknippat med allt som har hänt under den här resan. Jag kände bara att någon visste om det, och ville göra mig illa genom att ta det ifrån mig; precis som det alltid har varit i mitt liv.
När jag sa det till Ricky fick jag det här som svar:
"Det är kanske någon som vill fucka upp ditt liv, men då ska vi ha jävligt kul på vägen."
Hur kan man låta bli att växa när man får höra såna saker?
Idag är en dag att minnas II
Vi sörjer mina älskade solbrillor som försvann idag. Vi vet att dom vilar fint någonstans i Medelhavet och har det bra.
Brillorna fanns där då jag hade dåliga sminkdagar. Dom fanns där för att lysa upp en bild, och ibland även en hel outfit.
Brillorna hann bli en fin del av den rosa familjen, och vi tackar för den korta tid vi ändå fick spendera tillsammans.
Brillorna fanns där då jag hade dåliga sminkdagar. Dom fanns där för att lysa upp en bild, och ibland även en hel outfit.
Brillorna hann bli en fin del av den rosa familjen, och vi tackar för den korta tid vi ändå fick spendera tillsammans.
Så kul har vi det med varandra
Jag: "Är jag fin i håret? Behöver jag göra något mer?"
Ricky: "Du är faktiskt jättefin."
Jag: "Och du ska ju ändå dricka idag. Då blir jag 10 gånger snyggare."
Ricky: "För varje grogg..."
Jag: "ÄR DET SANT?!"
Ricky: "Kommer du inte ihåg kvällen vi träffades?"
Ricky: "Du är faktiskt jättefin."
Jag: "Och du ska ju ändå dricka idag. Då blir jag 10 gånger snyggare."
Ricky: "För varje grogg..."
Jag: "ÄR DET SANT?!"
Ricky: "Kommer du inte ihåg kvällen vi träffades?"
"Idag är en dag att minnas"
Jag: "Varför då?"
Ricky: "För att allt har varit så nice. Vi vaknade, åt frukost och gick direkt ut och lade oss i solen. Där låg vi ett par timmar, sen gick vi en promenad i havet."
Precis sådär har det varit idag. Jag har faktiskt bränt mig.
Det allra värsta är att jag fick en tjockis-varning idag. Jag har skavsår mellan låren av att naken hud har stött emot varandra i flera timmar.
Men vad gör det när jag har en bränna att skryta med? Det trodde jag inte när jag åkte hit.
Ricky: "För att allt har varit så nice. Vi vaknade, åt frukost och gick direkt ut och lade oss i solen. Där låg vi ett par timmar, sen gick vi en promenad i havet."
Det allra värsta är att jag fick en tjockis-varning idag. Jag har skavsår mellan låren av att naken hud har stött emot varandra i flera timmar.
Men vad gör det när jag har en bränna att skryta med? Det trodde jag inte när jag åkte hit.
23.2.10
A statement, eller något
Jag mår bättre nu, men det har inte att göra med att jag är i solen. Det där är ett missförstånd, eller något som vi har fått för oss bara för att vi bor i ett mörkt och kallt land. Jag åkte faktiskt hit med tankarna om att solen skulle fungera som min terapi. Gissa om jag fick panik när jag märkte att det inte alltid var fint väder här. Paniken övergick i styrka när jag istället förstod att jag kunde ta mig fram ändå. Ni förstår, solen kan aldrig lösa våra problem.
Solen är ingen psykolog.
Det den kan göra är att underlätta tyngden vi bär på våra axlar och få det att kännas lättare. Egentligen säger det sig själv: solen löser våra problem på ett ytligt sätt bokstavligt talat genom en solbränna. Men solen når inte längre in än så, tyvärr. För tar vi inte själva itu med våra problem så spelar det ingen roll hur ofta vi åker iväg för att söka skydd under solen. När vi kommer hem kommer problemen hitta oss igen.
Det jag behövde var att komma iväg. Jag hade lika gärna kunnat vara på Grönland, men nu råkade min tur landa här. Jag är väldigt tacksam över att ha fått leva i ljuset, men jag ger det inte mer än så. För vägen till att må bra är det jag som har gått, med eller utan solen i ansiktet.
Det här har varit den bästa resan jag har gjort i hela mitt liv. Den har betytt mer än jag trodde var möjligt på alla plan. Den har fått mig att växa. Den har fått mig att börja läka.
Jag håller verkligen ett hårt tag om mina tummar och hoppas att det här ska hålla i sig när jag kommer hem igen. Men det ska det, hör ni det? Jag säger det igen:
Det här är en helt ny Josephine.
En Josephine som jag kanske kan komma att verkligen tycka om.
Solen är ingen psykolog.
Det den kan göra är att underlätta tyngden vi bär på våra axlar och få det att kännas lättare. Egentligen säger det sig själv: solen löser våra problem på ett ytligt sätt bokstavligt talat genom en solbränna. Men solen når inte längre in än så, tyvärr. För tar vi inte själva itu med våra problem så spelar det ingen roll hur ofta vi åker iväg för att söka skydd under solen. När vi kommer hem kommer problemen hitta oss igen.
Det jag behövde var att komma iväg. Jag hade lika gärna kunnat vara på Grönland, men nu råkade min tur landa här. Jag är väldigt tacksam över att ha fått leva i ljuset, men jag ger det inte mer än så. För vägen till att må bra är det jag som har gått, med eller utan solen i ansiktet.
Det här har varit den bästa resan jag har gjort i hela mitt liv. Den har betytt mer än jag trodde var möjligt på alla plan. Den har fått mig att växa. Den har fått mig att börja läka.
Jag håller verkligen ett hårt tag om mina tummar och hoppas att det här ska hålla i sig när jag kommer hem igen. Men det ska det, hör ni det? Jag säger det igen:
Det här är en helt ny Josephine.
En Josephine som jag kanske kan komma att verkligen tycka om.
Ge mig ett hinder, och jag hoppar över det
Jag åker hem om en vecka. Min första reaktion på det var ett stort "NEEEEJ". Trots att jag ville vara här en månad till, så har jag insett nu att det är precis perfekt timing. Jag är inte helt färdig med mig själv, men jag har kommit långt.
Jag skrev precis i ett mail att jag känner att för första gången på flera år så mår jag bra på riktigt. Det är inget som är fejk. Jag gör ingenting mot min vilja, eller för att försöka måla över att jag egentligen mår dåligt och hänger med på allt för att hålla skenet uppe. Jag kommer fortsätta på samma spår hemma, för det här ska jag göra vad jag kan för att inte förstöra.
Nu kan jag knappt vänta på att komma hem och visa både er och mig själv att jag är på riktigt den här gången. Jag har hittat en väg som går till den människan jag alltid har velat vara. Jag ska bli den som jag alltid har sett upp till.
Jag ska chansa. Jag ska våga. Jag ska se mina möjligheter. Jag kommer att riskera lite. Jag kommer stöta på motgångar, men jag är starkare nu. Jag kommer att klara det. Jag ska göra något av mitt år som 21-åring.
Jag har bara Ac:s ord i mitt huvud:
"Det är dessa åren som formar oss".
Jag blir helt till mig bara av tanken på allt jag kan göra.
Jag skrev precis i ett mail att jag känner att för första gången på flera år så mår jag bra på riktigt. Det är inget som är fejk. Jag gör ingenting mot min vilja, eller för att försöka måla över att jag egentligen mår dåligt och hänger med på allt för att hålla skenet uppe. Jag kommer fortsätta på samma spår hemma, för det här ska jag göra vad jag kan för att inte förstöra.
Nu kan jag knappt vänta på att komma hem och visa både er och mig själv att jag är på riktigt den här gången. Jag har hittat en väg som går till den människan jag alltid har velat vara. Jag ska bli den som jag alltid har sett upp till.
Jag ska chansa. Jag ska våga. Jag ska se mina möjligheter. Jag kommer att riskera lite. Jag kommer stöta på motgångar, men jag är starkare nu. Jag kommer att klara det. Jag ska göra något av mitt år som 21-åring.
Jag har bara Ac:s ord i mitt huvud:
"Det är dessa åren som formar oss".
Jag blir helt till mig bara av tanken på allt jag kan göra.
Sunshine
Ni har missat den finaste dagen i Alicante under hela tiden vi har varit här. Det har nog varit så varmt som dom varmaste dagarna under en svensk sommar.
Kan ni gissa vad jag har gjort då? Precis.
Jag har slitit av mig kläderna och stekt.
Alexia - Uh la la
Peter Andre - Mysterious Girl
Tommy Nilsson - Dina färger var blå
Gyllene Tider
Snook
Kan ni gissa vad jag har gjort då? Precis.
Jag har slitit av mig kläderna och stekt.
Här får ni en härlig spellista att lyssna på därborta i kylan:
Twista - SunshineAlexia - Uh la la
Peter Andre - Mysterious Girl
Tommy Nilsson - Dina färger var blå
Gyllene Tider
Snook
22.2.10
Finders keepers?
Vi har haft en riktig storstädning av huset ikväll.
Alltså älskade people, ni är mer glömska än några andra jag har stött på! Haha.
Johan:
Du har glömt din rosa handduk (fast det visste du redan).
Johanna:
Du har glömt din bikini, en bh, jacka och nycklar.
Ac:
Du har glömt ditt snobben-linne, strumpbyxor (och en pingvin-strumpa som inte kan hittas).
Sabina:
Du har glömt en fin klämma, shorts, trosor, tröjor, linnen, you name it. En choklad-mjölk hittades i kylen, och en fläsksvål bakom soffan.
Ni har tur att jag har köpt en helt ny resväska att packa ner allting i.
Jag ska bara handla den sprit jag behöver, sen är den er.
Alltså älskade people, ni är mer glömska än några andra jag har stött på! Haha.
Johan:
Du har glömt din rosa handduk (fast det visste du redan).
Johanna:
Du har glömt din bikini, en bh, jacka och nycklar.
Ac:
Du har glömt ditt snobben-linne, strumpbyxor (och en pingvin-strumpa som inte kan hittas).
Sabina:
Du har glömt en fin klämma, shorts, trosor, tröjor, linnen, you name it. En choklad-mjölk hittades i kylen, och en fläsksvål bakom soffan.
Ni har tur att jag har köpt en helt ny resväska att packa ner allting i.
Jag ska bara handla den sprit jag behöver, sen är den er.
Deal?
Jag har sovit precis lika dåligt som jag brukade göra hemma i Sverige.
Men jag vaknade av att få en strålande stark sol rätt i ögonen, så jag ska försöka att inte gnälla för mycket. Särskilt inte när jag läser om fler snöstormar.
Ska vi se det där lite positivt? Ni vet ju vad "man" säger: Ju hårdare vinter, desto finare sommar.
Syrran sparar snö i frysen åt mig, ifall jag skulle ta med mig solskenet hem. Jag bjuder på två bilder med lite sol, så kan vi kalla det en fin deal? Jag ger er ljus, och ni påminner mig om vad som väntar när jag kommer hem.
Men jag vaknade av att få en strålande stark sol rätt i ögonen, så jag ska försöka att inte gnälla för mycket. Särskilt inte när jag läser om fler snöstormar.
Ska vi se det där lite positivt? Ni vet ju vad "man" säger: Ju hårdare vinter, desto finare sommar.
Syrran sparar snö i frysen åt mig, ifall jag skulle ta med mig solskenet hem. Jag bjuder på två bilder med lite sol, så kan vi kalla det en fin deal? Jag ger er ljus, och ni påminner mig om vad som väntar när jag kommer hem.
21.2.10
En nystart
Jag fick en fantastisk fylla igår. Snabbt gick det också, eller snabbare än vanligt kanske jag ska säga. Men underbart var det, och en grym kompis är det som jag har kvar här i Alicante.
Jag vet inte om jag har sagt att vi åker hem igen den 2e?
Mina drömmar krossades en smula, men jag låter det vara. Jag har kommit fram till så otroligt vettiga saker här att jag knappt kan bärga mig innan jag är hemma igen och kan fixa allting. Jag vill bara få ordning på mitt liv nu.
Shit, jag kan ju inte ens skriva. Jag hade tänkt berätta allt om världens bästa vecka med underbara människor, men jag fastnade med en av dom bästa på Skype.
Så kan det gå. Vet ni vad det är dags för nu då?
Att äta världens godaste jordgubbar med grädd-mjölk.
Men eeeeh, ni kanske hellre går ut och gör lite snö-änglar eller något?
MOAHAA.
Jag vet inte om jag har sagt att vi åker hem igen den 2e?
Mina drömmar krossades en smula, men jag låter det vara. Jag har kommit fram till så otroligt vettiga saker här att jag knappt kan bärga mig innan jag är hemma igen och kan fixa allting. Jag vill bara få ordning på mitt liv nu.
Shit, jag kan ju inte ens skriva. Jag hade tänkt berätta allt om världens bästa vecka med underbara människor, men jag fastnade med en av dom bästa på Skype.
Så kan det gå. Vet ni vad det är dags för nu då?
Att äta världens godaste jordgubbar med grädd-mjölk.
Men eeeeh, ni kanske hellre går ut och gör lite snö-änglar eller något?
MOAHAA.
20.2.10
När ska man sluta sakna?
Nu har allt underbart folk åkt hem, och jag har fått tid att skriva massa igen.
Men jag vill inte. Jag vill ingenting.
Vet ni att jag har struntat i att det är den finaste dagen på nästan två veckor idag? Jag ville hellre ligga inne och sakna min lillasyster. Ain't no sunshine when she's gone anyway.
Och som jag har saknat. Jag har gråtit konstant. Jag har legat med ett par armar om mig, och en röst som har viskat "det blir bra, ni ses om 10 dagar igen". Lägg till massa pill i håret till jag nästan somnar.
När ska jag kunna slänga hennes paket med en halväten donut, lukta på hennes kudde och kunna handla mat i "vår affär" utan att börja gråta?
Okej, jag inser att jag börjar låta besatt av min lillasyster - och mer kommer säkert.
Men hade ni bara vetat hur speciell den här lilla tjejen är.
Den här veckan har hon visat det mer än någonsin.
Men jag vill inte. Jag vill ingenting.
Vet ni att jag har struntat i att det är den finaste dagen på nästan två veckor idag? Jag ville hellre ligga inne och sakna min lillasyster. Ain't no sunshine when she's gone anyway.
Och som jag har saknat. Jag har gråtit konstant. Jag har legat med ett par armar om mig, och en röst som har viskat "det blir bra, ni ses om 10 dagar igen". Lägg till massa pill i håret till jag nästan somnar.
När ska jag kunna slänga hennes paket med en halväten donut, lukta på hennes kudde och kunna handla mat i "vår affär" utan att börja gråta?
Okej, jag inser att jag börjar låta besatt av min lillasyster - och mer kommer säkert.
Men hade ni bara vetat hur speciell den här lilla tjejen är.
Den här veckan har hon visat det mer än någonsin.
Och så var dom bara två...
Sen i tisdags har folk åkt härifrån.
Om två timmar är det dags för det värsta; att säga hejdå till Sabina.
Jag har legat vaken i två-tre timmar och bara tänkt på det. Det kan låta sjukt i mångas öron, men då förstår ni inte hur mycket den här speciella, lilla tjejen betyder för mig.
Hon är mitt hjärta. Hon har en plats hos mig som ingen vän eller pojkvän eller vad som helst någonsin kan ta ifrån henne. Hon är min prio nummer ett (tillsammans med mina andra fantastiska syskon som jag älskar oh så mycket!), i alla lägen. Hon är den jag aldrig skulle tveka att åka jorden runt för, och tillbaka.
Under mina sömnlösa timmar slog det mig att jag hade glömt att lägga in våra 1000 bilder tillsammans den här veckan (så att hon skulle kunna få med dom hem). Det är nog det som fick mig alldeles klarvaken. Och igår när vi skulle äta det hon hade längtat efter i flera dagar; hennes supergoda revben, så fick hon fel. Jag ville bara stanna bilen och gå in och beställa rätt åt henne.
Under mina sömnlösa timmar slog det mig att jag hade glömt att lägga in våra 1000 bilder tillsammans den här veckan (så att hon skulle kunna få med dom hem). Det är nog det som fick mig alldeles klarvaken. Och igår när vi skulle äta det hon hade längtat efter i flera dagar; hennes supergoda revben, så fick hon fel. Jag ville bara stanna bilen och gå in och beställa rätt åt henne.
Förstår ni då att jag vill att hon ska ha det bästa? Allt från rätt revben och bra dagar till bra pojkvän och liv.
Hon har verkligen varit nyttig att ha här. Hon kan lysa upp alla sekunder av alla mina dagar. Hon har en sån unik energi och glädje att det inte går att undvika att bli påverkad; positivt.
Det finns inga ord att använda för hur mycket jag älskar henne. Jag tänker inte ens börja gå in på det. Jag tror att jag ska försöka somna istället. Om inte annat så kan jag ligga ner och bara le av tanken på att hon är bredvid mig några timmar till.
Sen ska jag sakna henne mer än någonsin.
17.2.10
11.2.10
Vi har fått hit ett par som slåss lika mycket som oss
Jag har fått hit glädje och skratt.
Ikväll har dom druckit öl och jag har ätit glass.
Vi har spelat "Kotte". Kommer folk ens ihåg det?
Helt underbart är det!
Och för första gången sen jag kom hit känns det som att jag kommer att somna med ett äkta leende på läpparna.
Det har alltså varit jävligt lugnt dom första dagarna.
Men nu ni, nu ska vi sätta fart på den här hålan!
Vi ska uppfylla killarnas våta dröm, åka massa bil, shoppa och festa sönder oss på en MTV-fest.
Och på lördag kommer lillasyster med lakrits.
Det har gått väldigt upp och ner den första tiden, men nu längtar jag redan efter att fortsätta den här resan.
8.2.10
Äntligen party hela veckan
Vi handlar mat, och jag shoppar kläder.
Jag har gjort sådana fynd här att ni fattar inte. Jag har köpt jeans som sitter perfekt. Jag har hittat mitt livs linne. Ni ska få se. I vår kommer jag att vara coolast i stan. Jag ska dissa högklackat och gå ut i sneakers. Jag älskar det!
Vi letar skolor, och har kommit fram till att det antagligen blir plugg på universitetet här.
Ikväll ska vi göra ett cv åt mig.
Och spela lite Sims.
Imorgon kommer Johan och Johanna hit.
Jag är så lycklig över det, för vi börjar bli lite uttråkade här nu.
Jag har gjort sådana fynd här att ni fattar inte. Jag har köpt jeans som sitter perfekt. Jag har hittat mitt livs linne. Ni ska få se. I vår kommer jag att vara coolast i stan. Jag ska dissa högklackat och gå ut i sneakers. Jag älskar det!
Vi letar skolor, och har kommit fram till att det antagligen blir plugg på universitetet här.
Ikväll ska vi göra ett cv åt mig.
Och spela lite Sims.
Imorgon kommer Johan och Johanna hit.
Jag är så lycklig över det, för vi börjar bli lite uttråkade här nu.
7.2.10
JAG HAR
Lägg till att jag är i mitt favoritland där jag ser solen och stranden hela dagarna, så förstår ni säkert.
Där passar det bra att sticka in ett litet:
"Gissa vem som har legat i bikini i två dagar nu?" JO JAG!
"Gissa vem som har gått ner två kilo?" JO JAG!
"Gissa vem som klagar över att 20 grader är lite kallt?" JO JAG!
"Gissa vem som har glömt bort att det är snö i Sverige?" JO JAG!
Nu jävlar ska Josephine komma tillbaka!
Efter dagliga strandpromenader där jag får tänka allt jag kan tillsammans med en otrolig vän som hjälper till att bolla med mina tankar, så har jag börjat inse vad det har blivit av mig dom senaste månaderna. Jag vet vad jag ska sluta med, och vad jag istället ska försöka börja med.
Jag ska börja med att bara vara, och ta allt som det kommer. Jag ska börja göra det bästa av varje sak som händer, eller försöka åtminstone. Jag ska sluta vara så rädd för att misslyckas, och istället bara ta det och rycka på axlarna. Visst kanske jag börjar gråta, en kväll kanske inte blir som man tänkt sig, jag kanske bråkar med vänner, eller får ett brustet hjärta.
Men vad fan! Det där händer ju även den som aktar sig som mest. Det spelar ingen roll om du är försiktig eller om du kastar dig ut; det där är ju en del i att leva.
Jag tänker verkligen komma tillbaka med en helt ny inställning till livet. Jag vet att den här resan kommer att vara min räddning. Den kommer att ta mig tillbaka till det jag saknar så himla mycket. Jag ska ha min energi tillbaka. Jag tänker ta tillbaka min oslagbara kärlek till att leva.
Inte bara finnas, utan att leva som om varje dag vore den sista.
Jag ska börja med att bara vara, och ta allt som det kommer. Jag ska börja göra det bästa av varje sak som händer, eller försöka åtminstone. Jag ska sluta vara så rädd för att misslyckas, och istället bara ta det och rycka på axlarna. Visst kanske jag börjar gråta, en kväll kanske inte blir som man tänkt sig, jag kanske bråkar med vänner, eller får ett brustet hjärta.
Men vad fan! Det där händer ju även den som aktar sig som mest. Det spelar ingen roll om du är försiktig eller om du kastar dig ut; det där är ju en del i att leva.
Jag tänker verkligen komma tillbaka med en helt ny inställning till livet. Jag vet att den här resan kommer att vara min räddning. Den kommer att ta mig tillbaka till det jag saknar så himla mycket. Jag ska ha min energi tillbaka. Jag tänker ta tillbaka min oslagbara kärlek till att leva.
Inte bara finnas, utan att leva som om varje dag vore den sista.
6.2.10
Inatt drömde jag:
Att jag färgade håret brunt, riktigt snygg brun färg var det.
Att jag hjälpte mamma med en ny mobil, och letade efter en åt mig själv samtidigt.
Att jag träffade Ac. Vi stod och diskade ett jääätteberg av disk och skrattade hela tiden.
Jag vet precis vad det här betyder:
Jag måste färga mitt "riktiga hår", för det börjar bli mörkare än det andra.
Jag tappade min mobil lite nätt på golvet, nu funkar inte displayen.
Jag vill träffa Ac. Jag tänker på det varje dag.
Nu blire marknad för fem euro.
5.2.10
Min första fredag i Alicante
- Tog tag i spansk-kursen på riktigt. Det känns så otroligt skönt, och jag är supertaggad!
- Gjorde mig cool och gick ut en lååång runda på stranden med "han som aldrig lämnar mig ifred". Han tog av sig tröjan och jag gick i linne och tights.
- Åt världens godaste lunch
- Tog lite siesta
- "Han som aldrig lämnar mig ifred" lämnade äntligen mig ifred.
- Duschade och badade och gjorde mig renare än på en vecka.
- Fixade med veckans bilder på Facebook (det måste räknas med eftersom det tog en kort evighet).
- Åt världens godaste middag.
- Dricker rosévin för 10 kronor och väntar på att få äta glass.
- Resten av kvällen blir det Desperate Housewives i sängen. Vi försöker vara lite smarta och sätter spansk undertext. Det är inte bara lärorikt, jag mår dessutom så jävla bra av att se lite amigos, sexo, och sueños.
Det är min fredag. Men skit samma egentligen.
Varje dag är en fredag.
Härligt att vara cynisk som 21-åring
Det stod regn på schemat igår. Det varade i max någon timme. Därför tänker jag inte bry mig om när det tydligen ska bli dåligt väder. För egentligen ser jag solen hela tiden här, och det är underbart att känna värmen.
Jag och Ricky gick en två timmar lång promenad på en helt otrolig strand dagen efter vi kom hit. Kan ni gissa vad vi snackade om?
The big L.
The big L.
Det känns härligt att vara med en kille som håller med mig om att man inte kan tro på riktig kärlek förrän man har levt med någon hela livet. Eller ja, han sa väl inte att han höll med precis.
Han orkade inte tänka på det bara.
Han orkade inte tänka på det bara.
4.2.10
Gästbloggare: R.R
Dagens ilandsproblem:
Mitt hår är fettigt!!!
Hur ska detta lösas? Jag får inte tvätta det förens på lördag för då sliter det för mycket på håret...
Någon som har ett bra svar på det här stora problemet? För det hade verkligen uppskattats!!
S; kanske det jobbigaste jag någonsin har skrivit
Det här är en blogg om mitt liv. Och tyvärr händer det inte alltid bara bra saker (hur mycket jag än vill skriva att det gör det).
Vad gör Josephine då? JO, hon skriver skriver skriver.
Klockan är 8. Jag har varit vaken sen 5.
Jag somnar sent, sover jävligt ytligt, vaknar av minsta lilla ljud eller ljus. Jag drömmer; fina drömmar och mardrömmar.
En gemensam nämnare för allt som händer är en person. Det är samma person som dyker upp i dom flesta av mina drömmar. Det är den personen som är det sista av det jobbiga jag har kvar i Sverige.
Ni förstår att för mig, där vänskap är det viktigaste av allt (efter familjen), så finns det inget som sticker hårdare i hjärtat än orden "Jag vill inte vara din vän längre".
Jag försöker verkligen inse att jag måste komma över en person här. Det har gjorts väldigt tydligt från den personens sida att det är det som gäller, och man kan omöjligt jobba från ett håll. Man måste mötas. Och det känns som att det är enklare att jag ger upp för att möta den personens önskemål, än kämpar mer för mina egna.
Det är bara det att det här är svårare än när jag gjorde slut på ett nästan fyra år långt förhållande med en kille som verkligen hade hela mitt hjärta.
Men det där var lättare eftersom den killen kunde bli min vän. Våra förälskelsekänslor tog slut, men i slutändan blev vi vänner. Jag visste att vi inte skulle förlora varandra, eller försvinna ur varandras liv. Vi skulle komma att fortsätta vara varandras stöttepelare, och är så fortfarande.
Det jobbiga i det här avslutet är att det verkligen kommer att vara ett avslut. Och jag skakar när jag skriver det här. För oavsett hur många bråk det har varit, hur många ord som har sårat, så trodde jag aldrig att det skulle sluta med ett slut.
Jag inser att trots att jag skriver det här, och i samma veva "offentliggör" det, så känner jag att det aldrig är försent för att fixa något. Den personen kan nog alltid bara pipa, och jag kommer vända mig om. Jag får lära mig att leva med det, och inse att det är en egenskap att vara stolt över.
I oktober fick jag en minnesbok där det står fina texter om oss; att vår vänskap är oslagbar, ja ni vet. Jag antar att jag har levt mycket på den boken, och om sanningen ska fram så ligger det en likadan hemma till den personen. Det värsta i det här är att den personen aldrig kommer att få se den.
Det är tråkigt, det hade i alla fall kunnat bli en fin avskedspresent där jag hedrar den mest speciella vänskapen jag har varit med om.
2.2.10
En sak till
Men jag är glad över att hon tvingade Fredric att köra oss.
För det blev en mysig roadtrip med massa kärlekslåtar.
Sen blev det kiss och minnen från den fruktansvärda mellanlandningen i Berlin.
Efter det ett hejdå med massa kramar och pussar, ansikten tryckta mot rutorna, lite fuck you, men mest fina slängkyssar.
Det är fan inte lätt att åka iväg och uppfylla sina drömmar när man har underbart folk hemma...
Ni kanske vill veta att jag lever?
Jag känner nästan samma depp som när jag landade i Thailand, men den resan gick bra och det har jag i huvudet.
Det är ju mest för att jag saknar mina systrar. Men dom planerar en resa hit, och när jag fick veta det så slappnade jag av.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan dom.
Annars vet ni att jag egentligen är som lyckligast just nu.
Jag är ju i Spanien.
Det bästa landet på jorden i mina ögon.
Det finns inte mycket mer att säga just nu. Jag är bara så trött.
Det är ju mest för att jag saknar mina systrar. Men dom planerar en resa hit, och när jag fick veta det så slappnade jag av.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan dom.
Annars vet ni att jag egentligen är som lyckligast just nu.
Jag är ju i Spanien.
Det bästa landet på jorden i mina ögon.
Det finns inte mycket mer att säga just nu. Jag är bara så trött.
Jag saknar er redan
Jag klarade det!!
Väskan är proppfull, men färdigpackad. Den går att stänga, och man ska väl vara glad åt det lilla?
Konstigt nog så längtar jag inte alls. Det är bara så fel tidpunkt att åka på. Det är människor jag inte vill lämna. Det är människor jag lämnar med olösta saker, ungefär som ett spöke. Det är fester jag vill gå på. Det är saker jag vill göra.
Men samtidigt så vet jag att jag behöver det här.
Jag längtar till jag kommer hem till er igen, som den Josephine ni en gång lärde känna och började älska. Jag kommer att må så bra igen :)
Där kom en smiley för första gången i bloggen.
Nu ska jag äta en solskensbulle, och somna till Satc.
Vi hörs i solen!
Väskan är proppfull, men färdigpackad. Den går att stänga, och man ska väl vara glad åt det lilla?
Konstigt nog så längtar jag inte alls. Det är bara så fel tidpunkt att åka på. Det är människor jag inte vill lämna. Det är människor jag lämnar med olösta saker, ungefär som ett spöke. Det är fester jag vill gå på. Det är saker jag vill göra.
Men samtidigt så vet jag att jag behöver det här.
Jag längtar till jag kommer hem till er igen, som den Josephine ni en gång lärde känna och började älska. Jag kommer att må så bra igen :)
Där kom en smiley för första gången i bloggen.
Nu ska jag äta en solskensbulle, och somna till Satc.
Vi hörs i solen!
1.2.10
Kvällen före
Det blev fin kinamat med familjen + "han som alltid ska hänga med mig". Nu har alla har åkt hem, och det är bara jag kvar i min säng.
Väskan är fortfarande öppen, men utan innehåll.
Bullarna blev goda i alla fall.
Jag fick en hejdåpuss av syrran.
Jag läste Malins blogg.
Jag får höra att ni kommer att sakna mig.
I helgen sa många av mina fina hejdå med mysiga kramar.
Jag läser att Ac kommer vara en timme bort.
Det är blandade känslor inför morgondagen.
Men plötsligt har det slagit mig att jag ska iväg.
Väskan är fortfarande öppen, men utan innehåll.
Bullarna blev goda i alla fall.
Jag fick en hejdåpuss av syrran.
Jag läste Malins blogg.
Jag får höra att ni kommer att sakna mig.
I helgen sa många av mina fina hejdå med mysiga kramar.
Jag läser att Ac kommer vara en timme bort.
Det är blandade känslor inför morgondagen.
Men plötsligt har det slagit mig att jag ska iväg.
Min sista vinterdag
Det ska vara roligt att vara jag idag.
Ni smsar, ringer och msnar hela dagen för att berätta det. Men jag kan inte känna än.
Jag sticker till Alicante imorgon.
Jag ska vara borta på obestämd tid, men minst i en månad. Jag ska plugga, ta det lugnt, vara ute och springa på stranden, försöka mig på lite uteliv. Det kommer gå från 15 grader (=jeansväder och tunn jacka) till upp emot 25 (bra svensk sommar).
Förstår ni mina problem? För det första så hatar jag att packa.
Och för det andra; Hur packar jag allt för en månad på 20 kilo?
Jag vet inte.
Därför har jag undvikit det stora P:et hela dagen.
Just nu bakar jag solskensbullar, snart ska jag steka svamp.
Vilken tur att jag får hit två experter som hjälper mig. Då kan vi packa hela natten.
Innan dess ska vi ut och äta. Rebecca, jag, och vem vet vilka som mer hänger med. Det här kan vara den sista riktiga dagen som jag ser henne, för när jag är hemma igen så sätter hon sig på ett plan till Kalifornien.
2010 - året då allting händer och vänder. Jag har ju sagt det.
Ni smsar, ringer och msnar hela dagen för att berätta det. Men jag kan inte känna än.
Jag sticker till Alicante imorgon.
Jag ska vara borta på obestämd tid, men minst i en månad. Jag ska plugga, ta det lugnt, vara ute och springa på stranden, försöka mig på lite uteliv. Det kommer gå från 15 grader (=jeansväder och tunn jacka) till upp emot 25 (bra svensk sommar).
Förstår ni mina problem? För det första så hatar jag att packa.
Och för det andra; Hur packar jag allt för en månad på 20 kilo?
Jag vet inte.
Därför har jag undvikit det stora P:et hela dagen.
Just nu bakar jag solskensbullar, snart ska jag steka svamp.
Vilken tur att jag får hit två experter som hjälper mig. Då kan vi packa hela natten.
Innan dess ska vi ut och äta. Rebecca, jag, och vem vet vilka som mer hänger med. Det här kan vara den sista riktiga dagen som jag ser henne, för när jag är hemma igen så sätter hon sig på ett plan till Kalifornien.
2010 - året då allting händer och vänder. Jag har ju sagt det.
Något som alla borde läsa
http://www.givesmehope.com/
Typ livets bästa tips från Kim.
Läs, läs, läääääs.
Vi har båda gråtit. Och som Kim sa:
"Man läser en och tror att det är det finaste man hört, tills man läser den under."
Typ livets bästa tips från Kim.
Läs, läs, läääääs.
Vi har båda gråtit. Och som Kim sa:
"Man läser en och tror att det är det finaste man hört, tills man läser den under."
I mitt påslakan just nu
När jag blir väckt av drömmar som sätter sig runt hjärtat och kramar om, eller bara av en dammsugare klockan 10 en lördagsmorgon, då är jag glad över att ha hittat gömstället jag hade när jag var mindre...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
