Mitt fantastiska år

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

H e r r e g u d. Var ska jag börja? Jag gjorde allt som jag aldrig gjort förut, men drömt om länge. Köpte gymkort (och använde det!!), jobbade i Danmark, slutade på det som hade varit mitt jobb/trygghet i fem år, flyttade till Lissabon och hem igen, flyttade med Ricky, spenderade ca 3 månader utanför Sverige, stack iväg på MIN DRÖM/reseledarskola, tatuerade mig, åkte genom citytunneln, ja ni förstår. 2010 var MITT ÅR.

Har du några nyårslöften?

Det här året vill jag inte ge några nyårslöften. Jag vill bara önska, och hoppas. Så 31 december nästa år hoppas jag att jag har fortsatt på det här spåret som jag är inne på nu. Jag vill ha ett år bakom mig där jag har kunnat vara mer bestämd när det gäller vilken väg jag ska gå. Om ett år ska jag inte vara i Sverige, eller så ska jag vara hemma om eller på väg bort. Jag ska vara borta länge, och inte bara på semester. Det enda som kan hålla mig kvar här är om jag blir med bebis. Så, där har ni det.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Inga vänner, men bekanta.

Vilka länder besökte du?

Massa Spanien, Portugal, Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike, och några till från roadtripen som jag har glömt nu.

Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?

Säger såhär: Alicante-månaden, nätterna i somras, Johannas födelsedag, midsommar, början av augusti, roadtripen, valvakan i Lissabon (och allt annat med mina bästa tjejer), 14 november - 13 december.

Vad var din största framgång 2010?

Att jag tog tag i mig själv, mina drömmar och lärde om mig själv och andra. Det här året har jag verkligen tvingats inse vilka som är mina riktiga vänner, och tyvärr behövt bli besviken mer än en gång. Men det betyder ju också att jag har fått riktiga vänner ut av det. Att ha kommit närmre samtidigt som vissa har glidit ifrån liksom. 

Förresten, jag har blivit grymt positiv också (om jag får säga det själv). Ser lite lättare på saker och har blivit lite mer "shit happens". Det behövde jag.

Största misstaget?

Har gett för mycket av mig själv till människor som inte har kunnat hantera det, som tillslut har tagit mig och min hjälp för givet istället för att visa uppskattning. Allt det där är Josephine anno 2010. Nästa år tänker jag ge ännu mer, men bara till dom som verkligen ligger på samma nivå tillbaka. Ge och ta ska bli mitt motto 2011.

Bästa köpet?

Reseledarutbildningen.

Vad spenderade du mest pengar på?

Se ovan, haha.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Människorna. Jag har aldrig känt mig mer omtyckt, och haft så mycket kärlek att ge tillbaka. Jag har aldrig blivit mer inspirerad, aldrig blivit så lycklig av att se vissa vänner utvecklas, bli kära, kasta sig ut, ta sig igenom, kämpa, röra om i grytan och bara leva. Det är ofta jag har läst någonting, hört någonting, sett någonting och tänkt "Japp, det är min vän det".

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?

♥Nothing♥, Love the way you lie, One, - Desert Walk, Everytime we touch, och alla andra "Service & Co-låtar"-.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Jag började året med att vara jätteledsen, men det var precis vad jag behövde för efter att jag tog mig ur det så har jag nog aldrig varit gladare. Det här året började jag le och skratta på alla bilder, och den glädjen har varit äkta och ska fortsätta vara.

Vad önskar du att du gjort mer?

Jag vill inte ångra någonting, för klyschigt nog så har alla snedsteg tagit mig hit. Hade inte varit densamma utan dom, så nej. Det enda kan vara att jag skulle ha sagt ifrån mer, stått upp mer för mig själv inför dåliga människor. Fast det har jag lärt mig nu, så istället för att ångra så ska jag ta med mig det in i framtiden.

Favoritprogram på TV

Lite sällskap, MER TACK!

Vad gjorde du på din födelsedag 2010?

Jag gick som Kissie på en Halloween-fest. Det var inte min fest, men ändå sjöng man för mig vid tolvslaget. Det var himla fint och uppskattat. På själva födelsedags-dagen åt jag. OJ vad jag åt. Satt i en bil med min finaste och åt allt jag hade pekat ut. Den bästa mat-koman i hela mitt liv, minns den än idag. åååH!

Hur skulle du beskriva din stil år 2010?

Färger (mest rosa, vit och svart) och lite 80-tal. Jag har varit skitcool 2010.

Den bästa nya personen du träffade?

Wow. Jag har ju träffat över 100 såna på den där skolan, ni vet. Men extra utstickande var mina två älskade 19-åringar: Stefanie och Trang. Den tredje träffade jag i Sverige, och det är Johanna. Att 2010 har gett mig människor som dessa är bara ett stort YIIHAAAAA.

Ett mitt i natten-inlägg

Hade den mysigaste kvällen på länge med underbara människor. Köpenhamn, påklätt med lager på lager, karuseller, brända mandlar, churros med smält choklad som vi bara måste kladda på varandra och sen försöka springa iväg för att undvika att bli kladdad tillbaka på (bra att jag aldrig är snabb nog, för han hinner alltid ifatt och dränker mig med pussar och choklad), air hockey (jag vann!), armkrok genom Tivolis fantastiska juldekorationer, in i värmen på Hard Rock Café, blir mys-full idag igen, åker hem och mår bra.
Resten av kvällen är ont i magen/besvikelse, precis som varannan dag brukar se ut. Det enda jag kan tänka på just nu är att jag kommer att läsa det här om ett år, för att se hur jag har utvecklats, och jag kan bara hoppas att vissa mönster inte följer med in i 2011.

SKÅL!

Mina fötter just nu

Både höger och vänster visar bevis på kärlek:

She wants to move, och Till Ricky från Josephine

BÄSTA ONSDAGEN

För jag har lekt med bra människor hela dagen. Eller, jag sov halva och resten spenderade jag hos Killbästis. Jag lyckades bli lite full och planera fester framöver. Imorgon åker vi till Köpenhamn, dubbeldejtar och äter brända mandlar. Omringad av dessa människorna så känner jag kärlek i Sverige, annars - ÖRK. 
Att ha tjock spaghetti med gorgonzola på g bidrar lite till mys-känslorna. Jag vet inte vad jag skriver här längre. Orkar inte ens bry mig om att börja meningarna bra och korrekt, eller att ens ha radbrytningar. Sånt där är inte viktigt för mig förrän jag har klurat ut mitt liv lite. Januari är fullspäckat, men sen då? Jag har absolut INGENTING från 1 februari och framåt. Ni förstår att det här är fruktansvärt - bra och dåligt. Vet inte någonting. Var jag ska ta vägen, med vem, hur... Jag kanske bara skaffar barn och tar mitt pick och pack långt härifrån.

JAPP.

Älskar just nu

Jag kom hem från tomtens verkstad för ungefär en timme sen. Inatt har jag spenderat all min vakna tid åt att tänka, lyssna på mig själv och njuta av världens bästa musik. Det här var första gången på evigheter, månader, som jag fick göra det här. Fast mest satt jag och saknade Kim och Bea. För när jag lägger den här delen av dygnet på det stället så är det ju faktiskt dom två som upptar 88% av mina tankar. Sommaren 2010 kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Det är sjukt att livet vi levde då har satt dessa spåren i mig. Jag älskar det. Hur jag och Kim jobbade för att komma bort. Mina promenader hem i sommar-morgonen tillsammans med Bea. Alla rekord i mängder godis som vi slog dagligen. Det där och allt det andra kommer att vara mina sista minnen från något som har varit "mitt liv" i 5 år.

Min slutpoäng med det här inlägget är att det inte finns mycket som slår just det här som jag upplever just nu. Kvällen och natten är över. Jag har kommit hem och ätit mig tillfredsställd. Nu väntar sängen på mig. Och idag är det extra bra, för just idag är den redan uppvärmd.

Människor

Den bästa fyrkanten i världen

Kärlek på en torsdag

Jag och min baby har bakat lussekatter hela natten. Han kör på mandelmassa och jag är lite mer normal. Nu ska vi lägga oss i sängen för att äta upp varenda en och dricka flera liter mjölk. På tvn visas alla serier som vi har missat under tiden som jag har varit borta. 
Min torsdagskväll kunde inte ha varit bättre.

Okej..

Var är alla danskar som larmar i korridorerna?
Var är alla knackningarna på dörren som betyder att det är dags för Texas?
Var är min roomie som älskar att sova i mörker? Som lämnade lappar till mig när hon stack iväg på äventyr? Som brukade låta lampan vara tänd inne på toaletten så att jag skulle se någonting när jag kom hem senare än henne om nätterna? Som delade julkalender med mig?
Varför knackar det aldrig på dörren klockan 8 på morgonen? Och varför står inte Stefanie och Trang utanför?
Varför ligger inte rum 1436 i närheten där vi njuter av solen på balkongen och två pluppar?
Varför kan jag inte gå till grannarna, knacka på och se en Ida som öppnar i trosor och en Malin som pratar sönder dagarna med sin underbara kristianstads-dialekt?
Varför ligger det inte en insmugglad Sangria i papperskorgen som vi har lekt "jag har aldrig" med kvällen innan?
Var är alla känslor av att dygnet borde ha fler timmar?
Var är alla suckar när vi inser att vi måste plugga efter en skoldag på 12-14 timmar?
Var är alla avbryt under lektionerna då instruktörerna satte igång partymusik och bad oss gå crazy på stolarna?
VAR ÄR DESERT WALK och STAMP?
Var är alla som också kan dom simpla, men oslagbara, dansstegen till Everytime we touch?
Var är min pizza med pasta, tortellini med fiskpinnar? VAR ÄR MIN BUFFÉ?!
Var är dom där känslorna av att man somnar och vet att under dagen har jag gjort ännu en sak som jag aldrig trodde att jag skulle göra/klara av?
Var är min månad i Lloret de Mar?
Och hur fan kom jag tillbaka hit?

(L)

Vi går upp för att äta samma frukost som vi har ätit varje morgon i tre veckor. Mätta i magen går vi upp till våra rum och får igång internet. Stefanie ligger och nynnar på julsånger. Trang sussar sött för att vakna upp med ett leende och sjunga "Desert Walk". Vi går ut på balkongen för att få solen rakt i ansiktet. Ryktet säger att det kan ta sig upp till 21 grader idag. Det är annat jämfört med dom 9 graderna vi har stått ut med annars (i sommarkläder, alla packade ju för värme). Jag ska iväg på möte. Efter det ska hela gänget mötas i stan. GODMORGON FRÅN SPANIEEEEEEN!

(en miljonhundratjugotusentvå bilder kommer när jag är hemma igen. Här är internet alldeles för segt, och jag upplever hellre än att sitta här)

Livet i Lloret de Mar

Idag är vi lediga för första gången sen vi kom hit. Lediga tolkar vi som att schemat är fritt från lektioner, men jag har fortfarande två gruppmöten att gå till och en utflyktsexamen att skriva. Det är ju det fina med att leva såhär. Att jag har dom sakerna att göra på "min lediga dag" har kommit att bli ett ryck på axlarna. Vad är det jämfört med att knappt ha tid att andas, äta, sova, säga hej för att vi har två examen på en dag, får ett grupparbete i sista minuten som ska vara färdigt till dagen efter, och verkligen måste hinna ut och dansa på Texas?
Vi har gått in i vår sista (och mest intensiva, roliga, bästa) vecka, och det firade vi med att gå all in igår. Jag älskar att vara här mer och mer för varje dag. Människorna är dom bästa jag har träffat på ett och samma ställe. Inte fan vill jag hem om en vecka.
Nej nej neeeeej tack.

Förutom att plugga så äter jag...

JAMÓNCHIPS!!!!!!!!!!

Om några timmar har vi vår första examen

Hej på den fina bilden, men Sara satt och tittade på mig när jag fotade. Igår var jag på barnkalas. Idag sitter jag med mina "extra-roomies" och pluggar på en solig balkong. Vi njuter av all sol vi kan få, för tro inte att här är varmt och skönt. Vi är i Spanien, men fryser i tjocktröjor och jackor. Det är inte Alicante precis. Men det är underbart. I vänsteröra hör jag Trang rabbla upp sin ankomst-transfer på småländska, till höger hör jag Stefanie stå och öva inne på toaletten. Nu börjar det bli dags för mig att vara lika duktig.

Jag kan, jag vill, jag gör!

Ni vill att jag ska blogga - så jag bloggar.
Idag har jag träffat en man som har sett in i min själ, och det kommer bara att vara början.
Igår var vi en sväng i Barca och checkade läget. På kvällen minglade vi som olika frukter, stack ut och dansade oss svettigare än nånsin med härligaste människorna jag har träffat på ett och samma ställe.
Ikväll då? Nej, men jag har gått runt lite på 600 grader varm kol. Hur cool är jag? Höhö.
För övrigt borde alla vara här. Jag har en mapp i min pärm som heter "PEPP" där jag samlar allting som har med det att göra. För peppad, det blir man något så otroligt mycket. Vi börjar lektionerna med grym musik och mitt i kan vi ta en paus för att ställa oss upp och dansa. Och vet ni vad? Jag har aldrig tyckt att det är så roligt att gå i skolan som här. Jag har aldrig lärt mig mer, eller varit mer villig att lära. Jag har verkligen hittat min plats i världen. Lycka på det. Nu ska jag skriva färdigt min transfer. Puss kompisar.

Dag ett.

Jag sitter med ytterligare ett gäng (en lastbilschaffis och en finlandssvenska, bakom mig håller några fransmän konferens) och är sliten efter en bytur i regnet. Ja, där fick vi! Det regnar i Spanien. Fast vem bryr sig när jag snart ska ställa mig på en scen inför 100 främlingar och snacka sönder om mig själv i tre minuter. Tack Posten för att du/det/? ger mig saftiga historier att fylla ut två av dessa. Eller nåt.

Mer än så får ni inte. Vill mest skriva av mig och koppla bort min nervositet. Förresten: Hej mitt röda ansikte, dig har jag saknat! BAAAAAAAAAH.

(det här ska bli så roligt att läsa om en månad. att stå på scen? pffffffffft)

Jag är hemma. I Spanien.

Har haft världens längsta dag och den här skolan börjar med utmaningar direkt. Fast med en glass på BK som efterrätt.
Internet fungerar bara hos två av medlemmarna i "mitt gäng". Så vi har parkerat på deras balkong med högerhanden i jamónchipspåsen (Är det ett ord?).
Lloret de mar kommer att bli en ny favorit. Människorna som jag redan börjar lära känna kommer att ligga lika högt i topp. Imorgon tar vi tag i allvaret tillsammans.
Min dröm kan börja.

Dagens sms

"Hej Josso.

Vi vill önska dig en trevlig resa till Spanien imorgon.

Du kommer att bli en underbar reseledare, som jag alltid tyckt eller hur.

Ha det så bra. Kram mormor."

Då var vi här igen

DAGENS WORD

Ge mig glädje

Ge mig ork. Ge mig energi. Ge mig en bra natt med sömn.
Ge mig fokus på rätt saker. Bristen på det där resulterar i att jag bara ligger på soffan och äter pepparkaks-kladdkaka.

MEH ÅH, ÄLSKA ER (och låten såklart)

Ord som får mig att framstå som patetisk, men som måste ut för att undvika en explosion

Är det ingen som har tänkt på hur mitt år har sett ut? Är det någon som har tagit sig ur sitt eget och tänkt på hur många månader av 12 som jag har spenderat utanför vårt land? Hur mycket av resten av tiden som jag har lagt på att planera nya sätt att ta mig härifrån? Åh, vad jag myser av tanken på att ett nytt sätt är här. Igen. Jag myser mer och mer inför varje avfärd. Vet ni varför? För att varenda gång jag kommer "hem" till Sverige känner jag mig mer och mer borta.
Människorna här får mig att tröttna så snabbt på att vara kvar. Jag älskar Sverige, men inser snabbt att det inte är den rätta Josephine här. Inte fullt ut i alla fall. Inte den Josephine som dansar på gatorna, går fram till främlingar för att prata om vädret, är sugen på livet och att bara skratta. Därför är jag glad över mitt nästa steg. Söndag, dagen då livet som jag vill lära känna börjar. Dagen då jag ska iväg på något som jag har drömt om sen jag var 12 år. Det var den dagen som jag började plugga spanska för när jag knappt var tonåring. Det är den dagen jag har haft ångest för varje gång den har kommit och gått under åren. Det vet inte många av er, men jag har haft stenkoll på den här utbildningen sen flera år tillbaka och mått dåligt varje gång ett nytt gäng har åkt iväg på min dröm. Nu är jag där själv. Och många av er har inte ens en centimeters aning om hur mycket det betyder för mig. Ni borde veta att om jag inte hade gjort det här så hade jag skaffat barn. Det är det bästa sättet jag hittar för att göra ett försök till en liknelse. Det är helt enkelt det absolut största som kommer att hända mig, innan jag ens har åkt iväg.

Det var tider det

Det finns så mycket i mig som vill komma ut, men jag hittar inget bra sätt att få ut det på. Jag snackar inte om äckliga saker, här snackas det bara om ord. Fina ord, dumma ord, tomma ord, uppgivna ord, glada ord, arga ord, jättebesvikna ord, meningslösa ord, ord, ord, ord. På tal om ord så kommer det en länk lastad med några stycken här: LALALA. Det här är första gången jag går ut "offentligt" med den största bekräftelsen jag någonsin har fått. Aaah, vad det inte går att undvika att drömma sig bort till tiden då jag var Sorans stalker, levde i mitt rosa rum med Killbästis i Lund och hade en passionerad av och på-relation med en kille som kallades "på andra sidan havet". Vilka förändringar livet har att bjuda på alltså!

Vad håller jag på med?

Jag kollar på heta nakenscener med Ashton Kutcher hemma hos Malin. Vi testar årets vinterchoklad från Marabou och blir besvikna. Det gick bättre med Salt&Vinäger-chipsen. Jag myser med mamma och skrattar åt jättebarnsliga skämt. Vi diskuterar var gränsen egentligen går för skämt och kommer fram till att vår lilla försvarsmekanism inte alltid uppskattas. Jag leker mff:are och firar med champagne och bästa vänner hela natten lång. Fredric studsar och kommer med bakismat kvällen efter. Som varje gång vi ses försöker vi få upp honom i brygga, men det verkar inte som att armarna är så sugna. Ricky och jag håller nästan på att mysa sönder oss till "Lite sällskap". Han tvingar upp mig kl.7 för att gymma för första gången på veckor (tror jag). Resten av tisdagen spenderas med Sara. Lunch, middag och en fin tjejkväll på det.
Imorgon är det kanske dags att ta tag i min månad i Spanien?  
H J Ä L P?

Ett av Fredrics tappra försök upp i brygga.

JUST DANCE

Jag sitter i träningskläder och älskar livet. Det är min nya grej. Eller gör om det till plural förresten; grejer. Att gå runt i träningskläder hela dagarna ska förhoppningsvis motivera mig så pass att jag springer till gymmet och får tillbaka min drömkropp (för ja, det är en drömkropp när jag har gjort min läxa).
Den andra grejen: Att älska livet är relativt nytt för mig. Men hur kan jag låta bli? Bitarna faller på plats. Det firar jag med att först äta födelsedagschoklad och sen röra mig mot spegeln för att shakea bort det framför den. Hade kunnat offra mina nya N.E.R.D.-skivor för att ha Kim här som min danspartner (skojar, Fredric!).

Plötsligt i Malmö...

I den mest händelserika och roliga filmen genom Photo Booths historia avslöjas det vad Fredric gav mig i födelsedagspresent.
Jag kan faktiskt garantera er snusk också. Håll i er!

♥ 3.13

Dom gör det igen, och jag säger det den här gången också: TEXTEN. Rysningar är förnamnet. Inga ord är efternamnet.

Det råder kaos här

Min kropp, hjärna, hjärta, hela mitt liv är ute på havet och försöker rida ut en känslostorm. Om 11 dagar händer något som kommer att förändra hela mig och mitt liv. Jag är glad, nervös, nedstämd, nojig, orolig, förväntansfull, rädd, osäker, säker, känslig, lycklig, tankspridd, orkeslös och samtidigt full av energi... Jag måste plugga på både min danska och min engelska, gärna spanskan också. Allt för att vara så förberedd som jag bara kan. Tycker inte om känslan av att kasta mig ut utan att veta att jag har gjort mitt bästa för att få med mig några livlinor (vilket är lite ironiskt med tanke på att det var just det jag gjorde för att hamna i det här). Börjar ni förstå? Som pricken över i:et har N.E.R.D. släppt sitt album. Igår satt jag i en bil och mös mig igenom det med precis rätt sällskap. Det är sexigt. Albumet alltså. Sällskapet är det inte fel på heller för den delen.

Det är jag och Bingo ikväll

K.O.

Eftersom jag väntar på mitt livs viktigaste telefonsamtal så vågar jag inte gå utanför dörren. Därför kör jag på svettig hemmaträning idag. Bloggare som man är så måste man bara ha ett photo booth-maraton först. Tydligen sitter mina skills från Taekwon-Don fortfarande i.

Because life is suppose to be silly

KIM, den här är för oss.
(och för resten av världen)

Whip our hair and just shake them off

Den här tjejen äger. Hon har ju hela stilen (plus Will Smith som pappa) och med den rockar hon hela min värld just nu.

Det är en sån dag idag

Idag känner jag bara för att ta mig ut ur den här lägenheten och byta liv med någon. Eller nej, jag vill fortfarande vara mig själv. Jag vill vara mig själv och leva som jag gjorde i februari-mars. Tänk att jag inte visste då hur bra jag egentligen hade det. Tänk att om jag hade haft det där nu så skulle jag ha gjort det ännu bättre (för nu är jag ännu bättre, mår ännu bättre och vet mycket mer).
Spanien, jag börjar nog få abstinens igen!

Det planeras en matkväll väääldigt snart

• En mängd olika ostar (ett säkert kort, säger Ricky)
• Pizza (för det har Josephine varit sugen på så länge)
• Vitlöksbröd
• Pasta bolognese (Josephine hejar dock på tjock pasta med taco-köttfärs) 
• Räkor (som man skalar själv, tack) med aioli
• Stekt svamp från Stippes
• Grillade vitlökschampinjoner
• Flintastek
• Paj
• Kycklingkebab
• Grillad kyckling med vitlössås
• Indisk mat (särskilt det där "brödet" på P)
• Stekta thai-nudlar
• Groddar med aromat
• Potatismos (gärna med ketchup så att man kan göra "potatismos-pizza")
• Bacon (Ricky: mmmm)
• Prinskorvar
• Ostkaka
• Stekt ägg
• Revbensspjäll
• Varma mackor (Ricky vill ha tomat, flera olika sorters skinka, nån sås och så ost på sin. Josephine vill ha ost, skinka, tomat, ketchup och senap)
• Såna ägghalvor med majonnäs och räkor
• Cheeseburgare från McDonalds
• Pannkaka och fläskpannkaka
• Josephines "Lund-sallad"
• Oooh yes, lufttorkad skinka
• Guacamole (Josephine: Näää, det tar vi inte med. Ricky: Okej, har inte vi med guacamole på den kvällen så vill inte jag vara med längre. Det är typ det jag brinner för.)
• Blodkorv med lingonsylt (Ricky: Näää fy fan, nu är inte jag med längre. Jag lägger in veto.)

Jag är sjuk

 

(Om ni undrar varför jag är så chilledill alltså.)

Rätt lagom till min födelsedag, höhö

"If u aint thankful for what u got, u won't be thankful for what u get."
- Run DMC

Godmorgon fredag II

Jag sitter i ett nersläckt rum med tända ljus ännu en gång. Jag är nybadad och jag har té. The Voice står på samtidigt som jag lyssnar igenom alla låtar som N.E.R.D. har släppt från sitt kommande album. Jag kan bara säga att jag hoppas att den här dagen ger ett resultat som innebär att jag får vara uppe såhär oftare. Nu tänker ni att jag har gått crazy. Jag tänker att jag har varit arbetslös för länge.

Klicka och lyssna, mmm

JAG ÄLSKAR N.E.R.D.s ballader.

Dom skulle ju ta över världen

Jag må ligga här med feber och är lite snurrig på tabletter, men jag började precis gråta. Anledningen? --> Det här. Fina Bella som har varit mitt liv sen hon var en liten 14-åring. Inte hon och Nils. Inte dom två också liksom. Vad händer egentligen med the big L?

Vår bästa tid är nu

Igårkväll stod jag i ett nersläckt rum fullt av tända ljus och dansade tryckare. Mys-musiken var på repeat när jag låg och såg in i ett par mörka ögon. Romantiken dog när jag förlorade i "Fyra i rad", men jag kämpade och fick en grym seger i "Kalaha". Det var nästan morgon när vi sa godnatt och jag somnade i ett par håriga armar. Det är sant. Det där hände mig. Tanken på var jag befann mig för ungefär ett år sedan gör gårkvällen lite smått magisk. Livet kan verkligen göra en panikbromsning för att totalvända åt det håll du själv styr med ratten. Just nu älskar jag att leva på min högersväng.

Godnatt fredag

Jag lämnade den mysiga famnen ensam i sängen. Soffan har godispåsen och min dator så den lockade mer. Tror att jag seglar på ett litet lyckorus just nu. Det fick Malin mig att inse ikväll. Att jag har så underbara (hade jag varit 16 år hade jag skrivit knäckande) vänner ändå. Älskar när människor jag träffar ger mig energi istället för att ta den. Älskar att bli så pass inspirerad att jag kramar hejdå och går därifrån med tusen nya planer i huvudet. Jag vet aldrig hur hon gör, men hon gör det. Min framtida bästa mammavän.

Godmorgon fredag

Jag lär mig att äta havregrynsgröt. Det ska ju vara så nyttigt att till och med Kenza trycker i sig det. Men hur gör hon och ni andra? Hur tar ni in den här geggan i munnen, virvlar runt den med tungan för att känna smaken och sen... sväljer? Äckelpäckel är vad det är, men ner ska det. Sen ses vi på rullbandet.

VARNING

Jag måste bara varna er, för att jag älskar er. Den nya smaken på Havreflarn... Låt oss säga såhär: Den har fått mig ur form igen. 3 kilo lyckades Lissabon ta ifrån mig, sen kommer man hem och upptäcker att dom gör pepparkaka av allt. Vad fan vill ni att jag ska göra då? Klart att jag äter. Jag sover med burken bredvid mig. Jag vaknar mitt i natten av ett sug. Då äter jag. För att "skapa balans" i frukosten tar jag en kaka. Tar jag en, måste jag ta två. Om jag blir sugen på ett glas havredryck måste jag ta en kaka för att det passar så bra ihop. När jag står på rullbandet så är det kakorna jag kämpar för. En kvart extra för att kunna äta en kaka. I skrivande stund sitter jag med en kaka i munnen, och har siktet inställt på nästa. Okej, jag inser att det här måste bli min sista burk.

Allt är mysigt

Vet ni om att det börjar bli höst? Det insåg jag efter att ha sprungit runt i flera timmar och lekt med min pojk-vän i skogen. Älskar att vara ute och hoppa i höstens färger. Älskar när man blir sådär snuvig av att det är lite småkyligt ute. Älskar att komma in i värmen och koka tomatsoppa. Hösten är bara mys för mig.

Trots allt

Handlar det inte egentligen om att hitta en kille som tänker på dig varje gång han hör textraden:

When I see your face there's not a thing that I would change.
Cause you're amazing just the way you are.
And when you smile the whole world stops and stares for a while.
Cause girl, you're amazing just the way you are?

Och så kan ni resten hör jag.

Är det normalt att längta så mycket efter att börja lördagen att jag inte ens kan somna ifrån fredagen?

Livet - ibland verkar jag kanske njuta liiiite för mycket. En liten småsak som att vakna, åka iväg och handla världens frukost gör mig så sprallig att jag ligger här och har varit sömnlös fram och tillbaka hela natten. Om jag ska fortsätta känna mig som en prinsessa på julaftonsfirande för sådana här saker så undrar ju jag hur reaktionen blir när "det kommer mera".

Fredags-kontraster

För en vecka sen befann jag mig mitt i Carib-röran med härligaste tjejerna. Vi dansade salsa och RnB tills Bairro Alto stängde och vi fick gå våra få meter hem.

 En vecka senare ligger jag i bubblor och lägger i lite sommar i mitt hår. Bakgrundsmusiken tar mig tillbaka till Lissabon.

Saxat ur ett brev till mig själv

"Ibland orkar jag inte med mig själv. Jag orkar inte med att jag aldrig kan nöja mig. Var jag än befinner mig, i världen eller i livet överhuvudtaget, så söker jag alltid annat. Det behöver inte alltid vara bättre, bara något annat. Jag söker ständigt efter förändringar, och om ni bara visste hur utmattande det kan vara..."
Det är inte konstigt att man inte fungerar normalt just nu, eller någonsin. En jävligt vilsen själ är vad jag är. Och tom också. Men jag är glad ändå. Hösten är här, och jag ska hoppa i många vattenpölar, fylla år och längta till julen.

I Sverige lagom till lill-lördagen

Ps. Vi älskar Mokai.

F*ck this shit right now, I'm checkin' out

För jag önskade låt

What happens in Bairro Alto, stays in Bairro Alto

HEY LOVE OF MY LIFE

Tillfredsställd på en tisdag

Efter att ha spenderat ännu en dag i solen var det guld värt att ta sig uppför backarna, in i duschen (med varmvatten!!!), komma ut och slänga i sig världens godaste räkor och dricka väähäärrrldens bästa juice. Nu ska vi landa en stund, sen är det dags för resans andra tur till Primark. Jag kommer sakna att vara arbetslös i Lissabon. 

Perfekt miljö för rumpskorna

Har jag berättat om Lissabons trappor? Dom äger hela staden och jag mår som en Gud varje gång jag går till affären. På en vecka lyckades jag tydligen med att ta steget från soffpotatis till bodybuilder. När jag kommer hem ska jag ge ut en träningsbok.

En söndag i solen