Hjärta

Och så blev jag sjuk mitt i alltihop. Men det gör ingenting, för jag har haft hela kvällen att spendera med han som mitt hjärta slår för. Det var över två veckor sen, kan ni förstå det? Inte jag. För mig känns det som en evighet. Helt sjukt vad jag saknar att somna i den där varma famnen just nu...

Animation team - no problem

Idag:
09-10 Aerobics
10-11 German/Spanish
11-13 Lekar till mini-klubben (om jag är hemma till midsommar så har jag världens roligaste lek till er, om någon bjuder mig på kalas då vaaa)
13.30-14.30 Övning på dansen inför showen ikväll
15.30-17 Dans
19-22 Mini-disco och Show (med massa dans)
22-? PR och städning av alla kostymer till vi är färdiga
Om man inte kommer i form här så vet jag inte... Pricken över iet är att vi alltid måste vara leende och trevliga och energiska. Inte konstigt att man blir helt jävla slut i rutan...

FUCK OFF

TRÖTT PÅ LÅNGDISTANSRELATIONER NU

Blahahahahaa

Okej, helt plötsligt har internet bestämt sig för att blockera alla bilder som jag försöker lägga upp här. Too bad, för nu missar ni min karnival-outfit. Ja, det är karnival i lilla staden och vi ska ge oss ut i paraden och vara utklädda. Efter det blir det hem och byta om till nästa outfit (med peruk hihi) för att ge sig ut och dansa hela natten. Imorgon är vi lediga. Lycka. Hejdå.

Med glasögonen på sne

säger jag hej från balkongen innan jag sticker iväg för att göra min scendebut här. Ikväll spelar jag en palm. Fast tro inte att jag inte är viktig, för då har ni fel. Ni vet i Djungelboken när Baloo kliar ryggen mot ett träd? JAG ska vara det trädet...
Autografer skickas vid förfrågan.
HÄR SKA DET VARA EN TREVLIG OCH SOLBRÄND BILD PÅ MIG I MINA ROSA SOLBRILLOR NÄR JAG STÅR PÅ BALKONGEN OCH HAR PALMERNA I BAKGRUNDEN, MEN INTERNET ÄR INTE DET BÄSTA SOM FINNS HÄR PÅ LANZAROTE.

En dagens

Idag hade jag min första "sminka dig som en clown-lektion". Tycker ändå att jag gjorde det grymt bra för att vara oskuld. Vet ni vad jag också gjorde bra? När jag förhandlade om mini-discona. Jag dubblade mina pass och ska vara clown med barnen två gånger den här veckan. Finfint. Nu ska jag iväg och prata sönder alla gäster. Inte alls min favoritdel av det här jobbet nej nej nej. Men vi har varit grymma och fixat internet på rummet, så problemen känns lite mindre just nu. JUST NU.

Dag ledig

Idag var jag ledig, och wow vad jag har varit ledig. Det jobbigaste jag har gjort idag var att gå ner till Czilla för lite "gonattmys" för typ en kvart sen. Resten av dagen har jag spenderat antingen i lägenheten eller i vår underbara supermarket. Jag behövde den här dagen, för den har varit som en stor inandning inför imorgon. Då börjar nämligen den andra veckan. Och med det vill jag be för att alla mina små bekymmer bara löser sig av sig själv under natten, och så kan jag vakna till världens bästa vecka. Japp, det låter bra. Godnatt.

Dag whatever

Jag har jobbat i solen hela dagen. Fast inte ens solbrännan är värd det jag känner just nu. Jag vill åka till pappa i Alicante och bara stänga av livet ett tag. Bara för det så ska jag, Therese och Cecilia fortsätta vara utstötta svenskar och stänga in oss på rummet med nudlar och jamónchips. Livet alltså, upp och ner som en jävla berg-odalbana. Tur att jag passar på att njuta när det går bra.

Dag fyra

Idag har dessa människorna dansat sig svettiga till alla låtar till barnklubben, fått varandra att skratta så fort som möjligt genom att använda fula uttryck med ansiktet, gjort sig så jävla löjliga att om ni hade sett dom så hade ni undrat VAD FAN DOM HÅLLER PÅ MED. Vi har dansat som clowner och gjort oss så fjantiga som vi bara kan för varandra i flera timmar. Ska man få betalt för det där? WOW, faaaaaaaaaaaaaaaaaan vad vi har roligt.

Dag tre

Just nu sitter det tre svenskar, fyra spanjorer, en ungrare, en tjeck (?) och två tyskar på den engelska baren och snyltar internet. Det är mitt team, och jag är så glad för det. Vi är mitt inne i vår första riktiga dag. Det första vi fick göra var att ge oss ut bland gästerna och småsnacka. Inte riktigt min grej att dyka in under solparasollen och fråga hur läget är, om man säger så. Är ju inte den som själv vill bli störd under min semester, men det är det där jag ska få betalt för så det är bara att go for it. Det kommer jag få göra med mycket, för tydligen handlar inte det här bara om att hålla i volleyboll-lektioner eller göra en Michael Jackson-show, utan om just allting runt omkring. Kul. Ja. Kanske. Äsch, orkar inte avsluta det här på ett snyggt sätt, så jag säger bara CIAO.

Dag två

Efter att ha valt det vuxnare alternativet att inte hänga med ungdomarna ut så låg jag och Cecilia i sängen och läste tills vi somnade. Vi skrattade så vi nästan kissade på oss över situationen. Ni förstår, vi mår precis likadant och har gnällt röven av oss över allt som inte var som hemma, och då speciellt att vi inte får våra pussar och kramar ni vet. Sen lägger vi oss och läser medan resten går ut och dansar. Efter 12 timmars sömn är vi gladare och börjar bli på g. Har hängt på stranden och lekt lite i regnet idag. Sitter och dricker kaffe på en engelsk bar. Dom spelar bara 80-talslåtar här. Ni förstår att det börjar kännas lite bättre va? Och ännu bättre ska det kännas efter kvällens välkomstmöte. Då får jag träffa alla och det är då det är dags att plocka fram engelskan och damma av den. Sen kör vi igång. Läskigt, men det är precis så det ska vara. För hade jag inte gjort det så hade jag bara legat i lägenheten och läst bloggar eller nåt, undrat över mitt liv och alla i det. Här finns det åtminstone palmer.

Två tanter på vift

Dag ett

Vilken dag. Vilken början på äventyret.
Fick springa in i en closed gate och orsakade 10 minuters försening på flyget. Flög i en evighet. Kom fram och satte mig i en taxi till mitt hem den närmsta månaden.
Det allra första som hörs när chauffören sätter igång radion är tredje versen av "Love the way you lie". Alltså EXAKT den tredje versen. När den var slut kom "Just the way you are" och det satte ribban för den här dagen. Fy fan att åka ifrån någon man älskar. Det positiva är att man verkligen känner just hur mycket man älskar.

HEJDÅ SVERIGE

Okej. Han har gett mig den bästa dagen att komma ihåg. Det har varit en enda stor date med hångel i biomörkret, hångel på gågatan, hångel på restaurangen, hångel i soffan och resten av kvällen ska vi hångla i sängen. Vi beter oss som nykära 15-åringar, och jag är så jävla kär och glad och sprallig och trött och förväntansfull och lycklig.

Under middagen kom vi in på Spanien och han sa:
"Du kommer att lära dig spanska under dessa månaderna. Omringad av spanjorer, spanskt bolag, spanska kollegor..."
Om inte det kan motivera mig så vet jag inte vad. Nu åker jag!

Bara lite lördagstankar

Från igår:
Konstig helg. Konstiga dagar överhuvudtaget. Jag är jätteglad, skrattar och njuter av varje sekund. Men nu börjar jag känna på baksidan av att flytta från landet. Igen.
Tycker inte om att säga hejdå. Tycker inte om att se vilka som inte finns där för en "sista kram" och tycker inte om att ge den där "sista kramen" till dom som finns här. Det känns ju aldrig som att jag får dom perfekta hejdå:na, utan skiljs åt som att vi ses imorgon igen. Antar att man inte kan få det bättre än så, och kanske ska jag vara glad att jag har så pass avslappnade relationer att vi liksom vet att heey, vi ses igen. Det är lite jobbigt just nu, samtidigt som jag bara vill njuta upp alla millisekundrar som finns kvar av den här helgen. För supertidigt på måndagmorgon är det inte bara dags för mig att börja nästa äventyr. Det är även dags för den största "sista kramen". Fy fan alltså, kan någon lära mig att klara av att säga hejdå jättefint och sen bara gå iväg och vara grym? Jag är typen som vänder sig om hundra gånger i hopp om att få en skymt till. Jag vänder mig om för 100e gången och inser att skymt 99 blev den sista tills vi ses igen, för nu har vi gått så långt att vi inte kan se varandra längre... Just där och då så slutar jag andas för någon sekund. Måndagmorgon alltså. Dagen då mitt liv kommer att ta ett skutt på många sätt och vis. Vill/vill inte.

Vad gör det om 100 år när allting kommer kring

"Tänk om folk kunde uppskatta varandra som Aladdin och Jasmine, se sina barn som Zimba, låta sina vänner vara annorlunda som Snövit och de 7 små dvärgarna, bli kär i odjuret, inse att man kan dra svärdet ur stenen, att någon hjälper en att komma till balen utan baktankar osv. Men man vill själv verka så bra att man till slut bara går en stig som är trygg. Tänk hur mycket man kan lära av andra."

Gonatt min(a) skatt(er)

Efter en fullspäckad dag, kväll och natt med fina, fina människor så kan jag nog säga att jag är lite slut i rutan nu. Och mätt. Har blivit bjuden på mumsig pasta, delat sista påsen med jamónchips och sett på hur man gör kladdkaka i Lissabon. Vissa dagar är bara bättre än andra, och imorgon kommer en till. Jajaja.

Jättemeningslösa bilder. Tog dom för att jag skulle kunna skriva:
"Vid den här tiden imorgon kommer det att ligga ett skitsnyggt huvud på den där ensamma kudden bredvid mig."

"We only lose things because it make us strong"

Dricker kaffe, pillar mig i håret, snurrar min lugg och så. Lyssnar på Fredrics nya album och väntar ut tiden en halvtimme. Inser hur mycket jag älskar texter varje gång jag hör en ny låt. Jag lever lite för det där. Att sätta ord på känslor, upplevelser och livet. Får rysningar så fort en låt eller ett stycke text innehåller meningar som jag känner igen mig i. För mig och mitt djup är det inte många som förstår. Beundrar därför människor som lyckas. Människor som Lupe Fiasco och människor som finns i min inkorg (♥).

I'mma keep it cool, and I'mma do me
It is what it is and that's how it's gon' be
Until I get there
Until I get there
And yeah I got flaws, I know I'm not perfect
But all the ups and downs, will soon be worth it
When I get there

Dagens (packnings)outfit

Hans tröja ♥

Godmorgon tisdag

 

Jaha. Då var den här. Den "sista" morgonen som han åker iväg till jobbet och jag ligger kvar i en varm säng. Det var lite speciellt den här gången. Rutinerna fanns inte där, och vi gjorde saker som vi inte brukar göra istället för att dricka kaffe och säga "Kör försiktigt" innan jag stänger dörren. Det var helt klart den bästa hejdå-morgonen på länge, som världens bonus efter den här helgen. Jag svävar på moln, kan omöjligt somna om nu. På med nyhetsmorgon, koka thé, äta ägg och sen kör det igång. Bara för att jag tycker om att vara annorlunda så ska jag dra fram resväskan och börja packa inför sommaren.

Det är nu det gäller

Spanien ringde och tyckte visst om mig. Nästa måndag landar jag i SOLEN på Lanzarote. Alltså är det nu jag ska göra världens bästa vecka i Sverige. Jag börjar bra med att hänga med mannen upp i Skåne för att leka med bilar eller nåt. Det är kul:

Fast jag är inte så ledsen egentligen. Det är mest på skoj. Jag har faktiskt längtat efter den här dagen sen i lördags. För vi köpte en god yoggi just för dessa milen:

Nej ni, nu ska vi fortsätta vår lilla Skånerunda. Först tar han med mig till Gottegrisen, eller oj, Gotteboet heter det visst. En av Sveriges största godisbutiker. Bästa veckan har härmed börjat.

Charles Bukowski

"Some people never go crazy.

What truly horrible lives they must lead."

Aaaaah, svenskar...

Jag väntar på att Spanien ska ringa (det var ju ett tag sen sist nu va), och istället för att sitta instängd på 30 kvadrat så gav jag mig själv en liten uppgift. Ut skulle jag, ut ut uuuuut! Jag gick runt i stan och bara log mot alla människor jag mötte. Jag älskar verkligen att göra sånt här, för det slutar alltid med att jag skrattar åt hela situationen. För av alla jag mötte så fick jag två vanliga reaktioner där den ena innebar att människorna såklart undvek mig med blicken när vi möttes. Det verkar vara mångas första reaktion. En människa ler, nej fy fan det vågar vi inte ge oss in i - vänd huvudet och låtsas som att du inte såg leendet som kom emot dig. Den andra vanliga reaktionen är att folk faktiskt verkar ta illa upp. För mitt leende bemöts av en surpuppa som spänner ögonen i mig, vilket gör att jag såklart ler ännu mer och personen kommer gå förbi mig och vara så förbannad över att någon i det här landet faktiskt är glad - och vågar visa det.
Några få gav mig reaktionen jag var ute efter, ett leende tillbaka. Någon blev så himla lycklig att han (ja, det brukar vara gamla gubbar) stannade upp och avfyrade ett så vackert, tandlöst leende och jag såg verkligen i hans ögon att han levde och var glad över det. Egentligen borde vi alla gå runt och le över det faktum att vi faktiskt lever. Här och nu ska jag stoppa undan mina "hittepå-bekymmer" och stå stadigt för livet. Jag vägrar bli en av er som är så elaka mot både er själva och mot resten av världen genom att gå igenom dagarna och hitta problem/fel/misstag/saker som gör att ni inte klarar av att bemöta ett leende/whatever. Från och med nu ska jag leva upp till mitt motto och verkligen WALK ON SUNSHINE!

Vill redan ha tillbaka dig

Okej, idag är det jobbigt. Just nu är det riktigt tungt.
Idag ville jag inte riktigt pussas hejdå, idag ville jag ha honom kvar i min säng. Somna om tillsammans, vakna och mysa sönder frukosten.
Idag kan jag bara bli så trött på icke 9-5 jobbande, att inte veta att han kommer tillbaka när dagen är slut.
Nej nej, här väntar vi i dagar, ibland veckor innan nästa puss. Längtar till den dagen då det där är över. När vi börjar få en normal vardag där det faktiskt är något sällsynt att inte sova tillsammans.
Faktiskt, det gör jag. Lite i alla fall.