Tar en paus

Idag är jag så jävla ledsen igen. Vissa dagar märks det extra tydligt att jag snart ska flytta härifrån. Det är en sån dag idag. Människor i mitt liv verkar inte förstå det, ännu mindre än jag själv alltså. Och om dom verkligen fattar att jag inte är kvar om tre veckor och fortsätter med sin stil så är det fan tusen gånger värre. Det är många som har skärpt till sig, ni gör mig så glad att det är löjligt. Ni andra, ni som beter er ganska kasst här (dvs. egotrippat ända upp till skyarna) och ändå tror att ni kan komma på solsemester så fort jag har stuckit. Till er vill jag bara säga: Uppskattar ni mig inte här så ska ni fan inte tro att ni kan börja uppskatta mig i solen. När jag åker så gör jag en automatisk rensning efter den här sommaren. Det är det som ska bli det allra härligaste med att lämna landet. Hur ont det än kommer att göra, så kommer jag att göra det. För det kan vara människor som har betytt mer än världen för mig. Alla förändras, tyvärr gör vissa det åt fel håll.
Ett tips till er som är lite vilsna gällande era vänner: Flytta, långt eller kort, bara ni visar att ni ska iväg och att ni inte kommer att finnas kvar på ett "fast plan". Där och då kommer era vänner och mindre bra vänner att visa sig.

En av dom finaste människorna dyker snart upp med en Chai-latte till mig. Sen stänger jag in (eller ute) mig med honom. Det är han som har gjort den största (positiva) förändringen, och bara för det så är det honom jag ser idag.