I mitt huvud

Jag har svårt för att vara ensam just nu. Igår var det Sara, idag Sabina och i helgen kommer det att vara hela familjen. I sällskap så ler jag och mår bra. Jag får prata av mig, höra mina egna ord och ibland inse saker. Det bästa är att få höra andra människor berätta om problem, drömmar och framtid. Det gör att mitt eget bleknar. Jag tycker om att lyssna just nu. Ju mer jag lyssnar, desto mer försvinner mina egna tankar under tiden. Det är därför jag inte vill vara ensam. Ensam har jag ingen annan att lyssna på förutom mig själv. Tro mig när jag säger att ni inte vill vara i mitt huvud just nu. Jag har aldrig satt upp så många hinder för mig själv som jag gör nu. Jag undrar varför jag alltid ska göra något svårt av allt jag tar mig för. Kan jag inte bara låta mig själv vara? Kan jag inte bara släppa på alla förväntningar och låta livet gå som det vill?

Där slutar jag för idag. Det finns så mycket jag vill skriva, så mycket jag vill få ur mig. Men jag kan inte. Energin har hoppat ur mig och tagit semester eller något. Tur att jag ska träffa Malin på söndag. Söndag, söndag, söndag.