Jag har hittat min nya favorithögtid. I brist på bilder från igår så tittar vi på hur förra året såg ut. Och så saknar vi mig och Lykke lite. En vänskap bygd på ärlighet, riktigt befogad uppskattning på hög nivå, galna äventyr, MYCKET SKRATT, ibland lite skrikande, frustration, tårar, försoning, om och om igen. Man kan helt enkelt säga att det aldrig gick att ha tråkigt när vi var i farten. Plus att jag aldrig har känt mig mer älskad än av den tjejen, aldrig. Så tyck vad ni vill, men att älska passionerat och med hela hjärtat, det gör hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar