Det spelar ingen roll vilket väder det är, folk är intressanta oavsett årstid. Fast det kommer ju självklart fram fler knäppskallar när solen skiner, hehe. Tanken på att om bara någon månad har jag en ny stad att lära känna, och fler folk att tappa hakan åt, rynka på näsan åt, skratta åt eller bara titta på får mig att hoppa högt. Det är det bästa just nu med att träffa Kim. Vi bara spånar, drömmer och fantiserar. Det finns ingenting som gör mig gladare än att blicka framåt, och att ha någon (några) att dela alla känslor med. Inatt ska vi drömma vidare mellan breven. Det är jobb igen, och imorgon tänker vi sova bort hela dagen I solen. Aaaah livet.
Det var efter den här bilden som jag ville skriva det här inlägget, men så spårade det ur som vanligt. Det jag ville säga är att jag älskar den där orkestern. Jag älskar hur det ständigt står folk som fotograferas på olika roliga sätt vid den. Ja, det var mest det jag ville.
Nu - powernap.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar