Jag har växt upp

Jag håller på med ett projekt som ska vara färdigt till helgen. För att bli färdig måste jag gå igenom gamla, "gamla" och nya bilder. Jag vill inte vara den som är den, men oj. Bilderna ovanför är tagna för exakt ett år sen. Hur mycket har inte förändrats sen dess?
Jag bor inte hos Johan i Lund längre. Jag har inte längre min drömkropp. Jag är blond. Där har vi dom utseendefixerade sakerna (och maaaan är jag trött på folks fixering vid att se bäst ut, ha bäst kropp, bäst klädstil osv). Visst är det hemskt att jämföra den där kroppen med vad jag såg i spegeln i lördags innan vi skulle ut, men jag sväljer det. Vet ni varför? För att jag har växt på andra sätt än i klädstorlekar.
Det betyder mer för mig att ha en vän som ser att hon är allt för mig, istället för att ta det för givet. Det betyder mer för mig att ha en vän som ger av sig själv, istället för att bara ta av mig. Det betyder mer för mig att ha vänner som inspirerar, istället för att gnälla. Det betyder mer för mig att ha vänner som står upp för sig själva, istället för att vara tysta eller handlingsförlamade. Det betyder mer för mig att ha vänner med motivation och drömmar, istället för att gå runt i en grå vardag.
Det betyder mer för mig att ha ett år bakom mig där allt har gått väldigt mycket ner, istället för ett år där ingenting har hänt. Det betyder mer för mig att gråta över att något inte går som jag vill, istället för att inte våga leva.