Jag lämnade den mysiga famnen ensam i sängen. Soffan har godispåsen och min dator så den lockade mer. Tror att jag seglar på ett litet lyckorus just nu. Det fick Malin mig att inse ikväll. Att jag har så underbara (hade jag varit 16 år hade jag skrivit knäckande) vänner ändå. Älskar när människor jag träffar ger mig energi istället för att ta den. Älskar att bli så pass inspirerad att jag kramar hejdå och går därifrån med tusen nya planer i huvudet. Jag vet aldrig hur hon gör, men hon gör det. Min framtida bästa mammavän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar