Det första från Mallis

Hola my people!
Jag tänkte bara smyga in med en uppdatering medan killarna är ute och badar. Här är nice. Detta är livet.
Jag sitter i ett litet typiskt spanskt hus med stor takterrass där vi garanterat kommer bli bruna. Jag älskar det. Det är såhär man ska ha det.
När jag hör spanska röster så blir jag alldeles varm i hela hjärtat. Efter att ha läst både danska och tyska skyltar i nästan en hel dag, så fick jag lust att gråta när vi kom hit och jag fick läsa "Entrada" osv. Jag älskar allt som har med Spanien och spanska att göra, allt.

Men det var fan en resa för att komma hit till mitt lilla paradis. Gårdagen var fruktansvärd. Jag var med om dom två värsta flygresorna i mitt liv. Ni förstår, jag lyckades bli riktigt förkyld och skaffa lite (mycket) feber precis några timmar innan första planet skulle lyfta. Att flyga i detta tillståndet med en mellanlandning i Berlin på 10 timmar är absolut fruktansvärt skithemskt. Det hade jag knappt kunnat önska min värsta fiende. Den smärtan i öronen... Aaaah, det går inte att beskriva!
Dagen efter sitter jag fortfarande med ett fett lock för öronen. Men solen har skinit på oss hela dagen, vi har storhandlat och fått punktering (en viss person måste alltid ta med sig jobbet var han än går verkar det som). Inte ens en vanlig tur till mataffären kan gå smidigt. Med honom händer det alltid någonting. Men vet ni vad? Han tillför mer spänning i mitt liv, och jag tycker om det.

Nu ska jag ner och mysa med lillasyster som har lyckats ta en liten siesta. Man får passa på med tjejsnacket medan man kan.