Igår satt jag på Ikea med en "köttbulletallrik" för 16 kronor framför mig. I ett hav av skrikande ungar som inte ville ha sallad och som ville ketchup på sin pasta kunde jag inte låta bli att tycka om. Jag kände där och då hur lycklig jag har blivit igen. Jag mår bra, och jag kan säga det helt ärligt. Jag har försökt leta efter något att känna ångest över, som får mig att välta lite (jag är sån, fråga inte), men det finns ingenting just nu. Känslorna jag har inom mig övervinner det mesta. Jag går runt med ett leende på läpparna hela dagarna. Jag kommer till och med på mig själv med att bara sitta och le som en idiot.
Det bästa jag vet just nu är att ligga och stirra in i ett par andra ögon. Förr började jag fnissa och tittade bort så fort hans blick letade efter min, men nu kan jag stirra i timmar♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar