2.9.10

Mitt mantra

"The great moments of your life won't necessarily be the things you do. They'll also be the things that happen to you. Now, I'm not saying you can't take action to affect the outcome of your life. You have to take action. And you will! But never forget, that on any day, you could step out the front door, and your whole life could change forever. You see the universe has a plan kids; and that plan is always in motion. A butterfly flaps it's wings, and it starts to rain. It's a scary thought, but it's also kind of wonderful. All these little parts of the machine constantly working, making sure that you end up exactly where you're supposed to be, exactly when you're supposed to be there. The right place. At the right time."

1.9.10

"Jag förvånar ständigt mig själv. Detta är det enda som gör livet värt att leva"
- Oscar Wilde

23.8.10

BEST FRIENDS FOREVER


Vi såg den ena börja sin resa till USA inatt. Om några timmar åker den andre på äventyr. Den tredje stannar kvar och vaktar Sverige och alla vi tycker om. Det finns inga som oss tre.

22.8.10

Det var fest igår


Jag vaknade upp och var såhär fin kl.9. Håret är beviset på ett galet badande i poolen, med killbästis första dopp på hela sommaren. Benen visar på att dom också hade skoj. Blåmärken och myggbett. Längtar till jag orkar ta tag i bilderna. För den här gången beskriver dom det bättre än mina ord. Det enda jag har i huvudet för tillfället är kärlek. Mina människor är bäst.

19.8.10

Godnatt

"Truth is, everybody is going to hurt you; you just gotta find the ones worth suffering for."
- Bob Marley

O sexo e a cidade

Jag har tråkigt. Jag har ingenting att göra förutom att pimpla oboy och gå igenom SATC för tjugotredje gången. Jag blir uttråkad av allt just nu. Att stå och trampa på gymmet har blivit en plåga. Att göra samma rörelse om och om igen tar knäcken på mig, inte fysiskt utan psykiskt. Jag orkar inte för att det är såååå tråkigt. Och den här huvudvärken då. Hur länge ska den komma och gå? Febern, när ska den bryta ut ordentligt så att jag bara kan ha mina sjukdagar istället för att ligga och lura bakom 37.5 och ta min energi varje kväll? Det är inte kul. Ingenting är kul. Jag börjar bli mer negativ än någonsin. Eller så är jag bara nere och ledsen över allt som händer, och inte händer. Jag brukar inte visa det inför andra. Jag har alltid varit duktig på att stoppa undan dom känslorna och bara vara den glada Josephine. Jag tycker liksom inte att någon annan än jag själv ska behöva ta mina dåliga dagar. Den här gången vet jag inte vad som händer. Jag vet bara att det är en jävla tur att fina pussgurkan kommer hit imorgon. Och här kommer det som jag aldrig trodde att jag skulle säga: Hur hade jag klarat mig annars?

Hon gjorde det då, hon gör det nu



Fan för framtiden

Är det konstigt att jag ser mer fram emot att träffa mina underbara vänner i Alicante än själva slutet på resan?
Om någon bara hade gett mig ett "pip" så hade jag bokat ett flyg utan att blinka, för just nu finns det ingenstans jag vill vara mer än i mitt älskade Spanien med mina älskade vänner. Det är vad jag behöver, precis vad jag behöver. Sol. Min älskade strand i Gran Alacant. Den fina strandpromenaden i Alicante. Al Campo. Det coola huset som vi alltid körde förbi och önskade oss ett liv i. Det där är bara dom konkreta sakerna. Alla känslor, alla upplevelser går liksom inte att beskriva. Runt Alicante finns i alla fall flera favoriter som just nu lever med en ÄKTA glädje över att bara finnas. Jag vet precis hur dom känner, och jag vill bara vara där och ta in samma känslor. Lycka. Ja, där hade jag varit lycklig. Kolla själv så glad man var.