JUMP AROUND

Jag smekte hårvårdsprodukter från kl.14 - 03 inatt. 13 timmar av inlärning, lära känna, ont i magen, massa skratt, inga tankar överhuvudtaget, övertrötthet och en fin felkörning till Fields som avslutning för att sova från och till i sammanlagt 2 timmar. Snart ska jag på det igen, och i normala fall hade jag börjat gråta. Men jag gjorde något dumt precis. Jag räknade ut pengarna det här ger om jag klarar av hela veckan. Hur jag kände för det?
HOPPELIHOPPHOPP för NUUU KÖR VI!! kaffe kaffe kaffe

En favorit i repris

Jag fick för mycket tid över och började bläddra i min blogg. November och en tid framåt.
Alltså vad hände..?
Jag kom hem från Mallorca och mitt liv slogs i spillror. Tänk att det krävdes en resa till samma (underbara!!) land för att få mig på rätt sida av livet igen. Det, Michael Jackson och mina fina vänner. Jag tänker särskilt på en speciell. Jag kommer ihåg hur jag såg dig som mitt ljus i mörkret och som axeln jag kunde luta mig på. Tro aldrig någonting annat. Jag såg. Jag har fortfarande mina ögon öppna.

LYCKAN

Jag ligger inne med öppet fönster och lyssnar på vädret. Ena stunden regnar det, andra skiner det. Alltså, en metafor till livet eller vadå?!
Nu har det spruckit upp igen, och pepp-musiken spelas utifrån någonstans. Kim sitter på msn och gör uppgiften som vi har fått i läxa av Ac. Från ingenstans fick jag ett sånt glädjerus att typ hela min ryggrad hoppar. Det händer verkligen. Vi har hittat en väg ut, och vi ska fucking gå den om bara ett par månader.

Just nu

är jag fast i en bil och har svettparty. Det är nu jag borde börja klaga, men jag tror att jag lägger det åt sidan. Det är ju sol, kvavt och kråkorna skriker mig rakt i öronen. Skulle jag tycka att solen var så jobbig så hade jag inte älskat mina solglasögon på riktigt. Skulle jag tycka att kråkorna är för högljudda hade jag tryckt upp fönstret. Skulle jag tycka att det var så jobbigt att svettas så hade jag rakat av mig mitt hår och gått omkring naken. Men det här, det har jag ju väntat på. Dessutom passar jag på att njuta medan jag kan. För när gråbon blommar, då jävlar ska ni få höra på klagande big time. Då kan solen och värmen och svetten bara dra åt helvete. Tills dess kör vi en roadtrip i fina Skåne. Jag ska ha mjukglass i Bjärred och sillamacka i Kåseberga. Det är fint att få göra det man vill med den man vill ibland. TUUUUUUUUUUUUUT!

Sunshine

Det är galet vad livet går framåt just nu. Jag vet inte om det beror på träningen, att jag strävar efter att få så mycket positiv energi som möjligt, eller om det bara kan vara den enkla lösningen att det är vädret. Oavsett vilka av dessa tre faktorer det kan vara, eller om det är allihop, så är jag lycklig över vilket som. Det smids nämligen fina planer på att förlänga det där. Jag kommer att leka med solen här, sen tänker jag förfölja den. För om värme och alla glada människor som kommer med den gör en så hel, varför ska man då ge upp det där så fort hösten kommer? 2010 är året, vi har ju sagt det. HEJDÅ

Upp och ner

Dagar som denna är jag glad över att jag lärde känna Kim.

OjojojOJOJ

Hade jag varit 15 år så hade jag följt honom jorden runt. Jag hade inte fått för mamma och pappa, men jag hade varit så kär att jag hade struntat fullständigt i det och rymt hemifrån. Alltså, lillekillensjungerminfavoritkärlekslåtsåbraattjagtrorattjagkansvimmanuochbaranjutaavfallet. Och alla andra låtar också för den delen. Lilla söta hjärtat alltså. Det får nog bli så att min son får heta Justin. Killarna med det namnet har ju gett mig mest och bäst gåshud av typ alla killar som finns. Det är väl sånt man döper sina barn efter? Ja, men dåså. Saken är biff.

Det är att njuta av en kopp makaroner efter en hel dags hålligång

Energigivande vänner tar med mig ut för att svettas både på gymmet och i fina parker. Det är att prata om en överraskande, men bra framtid. Det är att planera, önska och vilja så jävla mycket. Det är frustrerande samtidigt som det är spännande. Det är att titta på sötaste ankungarna. Det är att diskutera en ank-dokusåpa med ank-mobbare. Det är mys under solen. Det är en sprallig, lycklig hund och vi med för varma kläder. Det är att ta en väg man aldrig har gått förut och se att man ändå kommer fram tillslut. Det är att ta ett djupt andetag. Det är att känna hur allting löser sig. Det är att upptäcka att man klarar det man fem minuter tidigare trodde var omöjligt. Det är att öka intensiteten på en maskin och känna att man klarar det bättre än igår. Det är att se fram emot morgondagen då det bara kan gå ännu bättre. Det är peppandet från en solstråle. Det är att skratta åt alla olika människor. Det är att skratta åt väntade och oväntade händelser. Det är att skratta åt allt egentligen. Det är det finaste jag vet. Människor som lägger sina bekymmer åt sidan, eller bara mår så bra att man kan skratta åt, för och med allt. Och vet ni hur fantastiskt det känns att jag är en av dom?
Vi skrattar tillsammans.