We used to be R(omeo) and J(uliet)

(Han visade mig ännu en låt om oss)

You can fall for chains of silver, you can fall for chains of gold
You can fall for pretty strangers and the promises they hold 
You promised me everything, you promised me thick and thin, yeah
Now you just say, "Oh Romeo, yeah, you know I used to have a scene with him"

Juliet, when we made love you used to cry
I said "I love you like the stars above, I'll love you till I die"
And there's a place for us, you know the movie song
When you gonna realize, it was just that the time was wrong, Juliet?

I can't do the talks, like they talk on the TV
And I can't do a love song, like the way it's meant to be
I can't do everything, but I'll do anything for you
I can't do anything 'cept be in love with you

And all I do is miss you and the way we used to be
And all I do is keep the beat, 'n the band company
And all I do is kiss you, through the bars of a rhyme
Juliet, I'd do the stars with you, anytime

We can still touch the sky

Heeeeyyaa.
Jag vet att jag gjorde reklam för en låt på Rihannas nya album.
Men screw that! Ni ska lyssna på Chris Brown istället.
Crawl, So cold... Det är guld.
Och basattnivet, jag är i "Team Chris".
Fine, han har smällt sin tjej, men Rihanna har varit på både Justin Timberlake och Pharrell.
Alltså förstår ni..? Jag tar inte det, så enkelt är det.
Jag älskade henne när hon sjöng Pon de replay.
Men jag tycker att hon har fått lite väl mycket hybris nu.

Nej, jag vet. Det går inte bra just nu. Hah.
Dags att göra sig snygg. Kvällen är ung...

Är det rätt så är det lätt, är det lätt så är det rätt

Min favorit-bloggare genom tiderna, BB, briljerade ännu en gång med ett inlägg (ja, jag är seriös, jag tycker om henne jättesuperdupermycket).
Hon skriver om hur bra det är att sakna varandra. Och vet ni vad?
Är det något jag har lärt mig det här året så är det att sakna.
Jag har saknat den ena när jag varit med den andra, och tvärtom.
Men allra mest har jag saknat på avstånd, precis som Blondis skriver.
Och trots att det har varit en jävla plåga, så är det en erfarenhet som jag aldrig vill vara utan.
Därför pushar jag så mycket på vänner som vågar resa bort trots pojkvän, systrar som planerar år utomlands trots hus och förlovning.
Jag gör det för att jag faktiskt vill se dom tillsammans med sina lovers föralltid. Och här har ni min förklaring till varför:

• Om man inte klarar av att låta varandra andas, att låta varandra sprida sina vingar och förverkliga sina drömmar, då kan man inte vara rätt för varandra.

• Man ska aldrig stå i vägen för någon annans lycka och rätten att leva sitt liv.

• Klarar man inte av att vara utan varandra, då klarar man inte av att vara med varandra i slutändan heller. För då är förhållandet så pass ur balans att något annat kommer att blåsa omkull det.

• Man ska aldrig vara ett hinder för någon annan, man ska istället vara den som hjälper någon annan att komma förbi alla andra hinder som dyker upp. Man ska vara där och stötta. (Att stötta någon annans dröm är riktig kärlek för mig.)
  När jag hör vänner som tar tag i sitt liv, med en stöttande andra hälft bakom sig, så blir jag lycklig. Då bara vet jag att det är något otroligt starkt dom har att göra med.
  För klarar man kärlek på avstånd, då klarar man nog allt.
  

Därför står jag upp för blondinen;
Våga sakna varandra!
Det var allt förhållande-snack ni får av mig idag.
Nu ska den här hjärnan sova.

(Och rubriken... hon har rätt igen, och där fick jag så att jag teg, kan man kanske säga.)

Bara en uppdatering

Jag ligger i en soffa i Malmö och väntar på sällskap.
Ikväll blir det så lugnt. Stuvade makaroner och nya Mario på Wii.

Rihanna - Fire Bomb spelas sönder i mitt huvud just nu.
Den är utan tvekan något av det bästa hon har gjort.
Har några "vill bara ligga inne och gråta hela dagarna"-dagar förstår ni.
Men jag håller mig. Jag är så jäkla duktig. Fan vad fattigt det här blev.
Vilken tur att han kom nu...

Say hey to Josephine anno 2007

Malin, nu är du inte ensam längre.
Tydligen behövde jag också klippa av mig halva håret.
Inte för att det var mycket att klippa av. Och inte för att jag blev särskilt förvånad över att min frillör ville klippa av det.

(Och återigen fick jag komplimangen att jag är skrämmande lik Ashlee Simpson.
"Alltså riiiiiktigt lik. Särskilt när du kollar upp sådär. Alltså shit, hämta en skvallertidning!!"
Så därför bestämdes det att nästa gång blir jag redhead.
På fullaste allvar då.

)

Rebecca och Sabina

Jag har mina två systrar.
Och vet ni vad?
Dom är så unika att jag inte kan förstå det själv.
Det och att den ena drar iväg mig till frisören, och den andra köper "vilken glass jag vill ha" åt mig.
Det är fint det.

Jag ska:

• Aldrig tappa mig själv för en kille
• Aldrig äventyra kontakten med folk som jag behöver i mitt liv
• Aldrig sluta berömma när folk "bara ska ha det liksom"
• Aldrig sluta uppskatta min familj och mina vänner
• Aldrig börja ta för givet att mina vänner ska finnas där, jag ska förtjäna att dom gör det
• Aldrig sluta vara lojal, utan det är jag ingenting (känns det som)
• Aldrig tappa balansen mellan pojkvän, vänner och familj.
  Jag ska försöka att aldrig rangordna (och absolut aldrig göra det medvetet), för jag behöver allihop för att må bra.
• Aldrig nöja mig med att livet inte blev som det skulle, det ska bli precis som jag vill
• Aldrig sluta drömma
• Aldrig ge upp mina drömmar för någon annan människas skull
• Aldrig sluta ha kul!!
  
• Aldrig glömma dom som har funnits där för mig under den jobbigaste delen av mitt liv (som jag själv har "orsakat").
  Ni vet vilka ni är, och er ska jag älska förevigt.
  

Äntligen hemma

Hemma efter en heldag på stan.
Har fixat saker, pratat i telefon som en galning, och så har jag träffat fina fina Jessica.
Och återigen säger jag hejdå till en person med känslan av att vara lyckligt lottad av att ha henne i mitt liv. Hon är min att ringa, smsa, träffa och hitta på galna saker med. Det är inte alla som har den turen. Suckers! Haha.
Idag tog vi en tur på stan i alla fall. Det var så härligt att komma ut och röra på sig lite, och i mina gamla älsklings-hood dessutom.
Gågatan i Malmö brukade vara min varje dag för några år sedan.

Ikväll tänder jag 3 ljus för Cancern.
Och äter upp resten av mitt choklad.